När Sverige år 1995 blev medlem i EU, blev vissa inträdesvillkor genom avtal förpliktigade. Här utfäste sig Sverige då att genomföra en del reformer, som redan gällde i EU. Sverige måste t.ex. 1) ratificera Europarådets deklaration om mänskliga rättigheter, 2) förverkliga en regionalisering i NUTS 2-enheter, 3) införa subsidiaritetsprincipen. 1) Att skriva under en internationell
Alla människor är unika och genuint olika men har samma värdighet. Detta är verkligt och sakligt samt naturligt fastställt och accepterat… utom av offer för den svenska värdegrunden. I Sverige heter det enligt värdegrundens fel-tes: ”alla människors lika värde”. En tänkt förklaring av ordet ”värdegrund” kan vara, att det är ett folks eller en folkgrupps gemensamma syn-
Sverabien kan ses som ett begrepp i en allt mer trovärdig konspirationsteori. Teorin förkunnar, att muslimer i alla tider, överallt, har vägrat underordna sig andra samhällssystem än det muslimska… ingen anpassar sig ju frivilligt till en civilisation, vars levnadsstil man föraktar. Istället för anpassning väljer muslimerna att tillämpa jihad (=ansträngning/heligt krig) i tre steg. Deras
Ordet ”värdegrund” är något av ett konstruerat och odefinierat kollektiv, dvs. ett gruppbegrepp för substantiv/uttryck med en viss gemenskap t.ex. personal, frukt, farkost, vänskap osv. ”Värdegrund” kan ses som folkets/folkgruppens gemensamma syn- och uttryckssätt – en förklaring som gäller i denna text. Ordet ”värdegrund” förekommer bara i Sverige och lite i Norge. Den traditionellt svenska
Trots att så gott som alla partier har ”lik i lasten”, dvs. dunkla sidor i sin historia, så har deras allt större självgodhet lett till allvarliga låsningar i politiken. Den svenska politiken har sedan 1900-talets början involverat ett visst mått av socialistisk syn på tingens ordning. Idealet var från början den totalkontrollerade enpartistatens varuproduktion dvs.
Ska frågan få en vettig lösning måste ett eller flera partier frångå sina uttalade låsningar. Politikens övergripande ändamålsstrategi måste vara att: Åstadkomma mer trygghet genom både ökad välfärd och bättre samhällsharmoni. Bägge dessa trygghetskrav har politiken på senare tid försummat. Oärlighet och ”skumraskaffärer” har emellertid alltid förekommit inom politiken. Ibland har detta karakteriserats som eftergiftspolitik.
Tilliten till politiken och dess företrädare måste finnas. Otillbörligt beteende t.ex. insinuant skuldbeläggning, oriktig faktapresentation och/eller driven särbehandling (”du får inte vara med”) kan ses som ideologisk moralondska. När partierna, massmedierna, akademierna, kommunerna, kulturutbuden, riksföreningarna, särintressena osv. har gjorts beroende av statlig bidragsfinansiering, blir samhällsutvecklingen mycket lättare enfaldig. Den s.k. åsiktskorridoren och DÖ är utmärkta
Man kan bara öka skattenivån, om välfärdens ramar medger det… i annat fall minskar produktiviteten och därmed vinsten. Att hälla på mer bensin, när tanken redan är full, blir en förlustaffär. I så gott som alla samhällen pågår ett kontinuerligt ”gnissel” mellan makten och oppositionen. För Sveriges del kan nämnda misshällighet förenklas till kampen mellan
I den dispyt (om ”svensk”) som då och då blossar upp i samhällsdebatten är det av yttersta vikt att förstå skillnaden mellan stat och nation. Den kunskapen tycks debattens kontrahenter antingen sakna eller avsiktligt missförstå. En enkel och begriplig förklaring som strikt kan tillämpas är att: stat = lagenlig gemenskap under det att nation =
Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) är en självständig kommitté under finansdepartementet. Lönar det sig för bidragsförsörjda familjer att börja arbeta? Den frågan lämnade kommittén sitt svar på, efter att den hade undersökt sex olika familjesituationer. Generellt sett lönar det sig inte för dem att börja arbeta! En familj med tre barn, vilken har