”Invandringen har blivit utmaningarnas moder och islamiseringen hennes roder.” Ruud Koopmans är professor vid Humboldt-universitetet i Berlin. I mer än tjugo år har han forskat om integration och assimilation bland muslimer i Europa. Han har skrivit en artikel om sin forskning och dess resultat. Artikeln är publicerad i Danmark och Norge men endast på alternativa
Knapphetens värderingar med strävsamhet och ett begränsat ansvar tycks ha präglat många av dagens äldre medborgare. Överflödets värderingar med självgodhet och ett globaliserat ansvar tycks ha präglat många av dagens yngre medborgare. Parasitära värderingar med rättrogenhet och ett klanbaserat ansvar tycks ha präglat många av dagens nyare medborgare. Nämnda värderingar tycks ha så grundläggande åsiktsskillnader, att vi
En nation är en gemenskap, vilken (oavsett var någonstans) upprätthåller en rad karaktärsvärden, som bottnar såväl i det förflutna som i nuet. Inom den svenska nationen har en stats-liberal demokrati fått fäste. Grundsatserna har från början varit, att det skall finnas: okränkbara och lagstadgade rättigheter för varje medborgare i staten. ett system för att upprätthålla
Överallt i den demokratiska världen pågår en kraftmätning mellan globalismen och olika nationella rörelser (här med samlingsnamnet anti-globalismen). Oanat för folk i allmänhet gäller konflikten främst, vem som ska äga tolkningsföreträdet, dvs. inneha rätten att redogöra för beskrivningen av verkligheten. Denna tolkas nämligen olika. Det gäller ju att behärska opinionsbildningen. Under flera decennier har globalisterna ägt
Om demokratins förtroendevalda politiker väljer att nonchalera folkviljan och istället prioritera taktik, ideologi och maktbegär, så kan folkets makt över politiken gå förlorad. Detta har i olika omfattning skett förr och kan ske igen. Därför vore nog en återblick från år 1900 fram till idag något att titta närmare på. Inrikespolitiken kan då beskrivas med tre
Efter ”Kosackvalet” 1928 började socialdemokraterna anamma en politik, som skulle visa sig bli statsbärande 1932-1976. Under den tiden kombinerade staten marknadsekonomi med socialt ansvar, vilket grundlade den nationella välfärd som etablerades. Såväl det homogena folket som politikerna bakom den nationella välfärden anammade tesen ”Gör din plikt, kräv din rätt!” Även om utvecklingen i stort fungerade
”Oskulden i horhuset” är den metaforiska beskrivningen av en maximalt utnyttjad maktberusning, vars tilldragelse blott kan tillvaratas sålänge samma situation förblir oförändrad… därefter blir betraktelsesättet ett annat. ”Då politikens främsta mål bli paria-kreditering, så skria polityrens skrål sin sämsta prioritering.” När politiken inte kan acceptera valresultatet, torde svek kunna bli en framkomlig metod, särskilt då
Innebörden av ”förståelse” kan pendla mellan begriplighet och sympati. Politisk förståelse grundas som regel på graden av en kostnadseffektiv, folklig nyttighet. Onödiga och dessutom dyra åtgärder tenderar att öka diskrepansen mellan beslutsfattarna (= valda) och skattebetalarna (= väljare), dvs. förståelsen för politiken urholkas, vilket leder till ett ökat politikerförakt. Om beslutsfattarna och skattebetalarna inte äger en
När Sverige år 1995 blev medlem i EU, blev vissa inträdesvillkor genom avtal förpliktigade. Här utfäste sig Sverige då att genomföra en del reformer, som redan gällde i EU. Sverige måste t.ex. 1) ratificera Europarådets deklaration om mänskliga rättigheter, 2) förverkliga en regionalisering i NUTS 2-enheter, 3) införa subsidiaritetsprincipen. 1) Att skriva under en internationell
En tänkt förklaring av ordet ”värdegrund” kan vara, att det är ett folks eller en folkgrupps gemensamma syn- och uttryckssätt. En sådan innebörd medför, att ordet ”värdegrund” egentligen inte är entydigt definierat utan bara har en översiktlig förståelse. Vår politiskt konstruerade värdegrund, som bärs upp av fel-tesen ”alla människors lika värde”, utgörs av ett knippe