Gränsen för EU:s fattigdomsnorm i Sverige går vid en disponibel inkomst på 11 800 kr/månad. (News 55, 2016-07-08) Under denna gräns lever idag 250 000 fattigpensionärer. Det finns flera hundratusen arbetslösa, varav många måste betraktas som fattiga. Ändå görs inget genomgripande för någon av dessa båda grupper.
När det gäller vår kanske största utgiftspost – asylpolitiken och dess konsekvenser – är volymerna fortfarande för höga. Makthavarna (utom mångkulturivrarna) tycks nu vara nöjda med ett inflöde (enl. MV) av ca: 2000 individer per månad… en minskning i jämförelse med extremåret 2015.
Migrationsstatistik 2015 från Eurostat
Sverige och dess grannländer
Sverige tog alltså per capita emot fler asylanter än Tyskland, Norge och Danmark tillsammans.
”Invandringens volym måste rättas efter samhällets kostym.”
Asylanternas antal idag (omkring 24 000 per år) motsvarar således en tätort som Delsbo varje månad eller en stad som Visby varje år. I sådana nyetableringar måste skattebetalarna nu bekosta uppehälle och infrastruktur för 100% arbetslösa invånare.
Vid alla jämförelser med andra länder sticker Sverige ut. Under åren 1980-2015 var den legala per-capita-invandringen till Sverige tre gånger högre än den till USA. Inte ens under 1800-talets största amerikanska invandring finns det någon 35-årsperiod, där USA:s befolkning ökade med lika många procent som Sveriges efter 1980.
I EU finns nu (enl. MV) 10 % utlandsfödda… i Sverige 16 %. ”Tilliten till både närmaste omgivning och samhället i stort sett sjunker ju mer multietniskt ett samhälle är.” Detta visar en undersökning vid Lunds universitet.
Jämnt utslaget under 2015 invandrade 98 ”ensamkommande barn” varje dag, varav 8 var flickor. I åldersgruppen 16-17 år har Sverige nu världens skevaste könsbalans (enl. professor Valerie M Hudson, Texas). Om denna egna politik verkar våra feministiska politiker nästan fullständigt förstummade.
”Importera + tolerera → könsdiskriminera”
2005 visade BRÅ:s statistik, att sexualbrott i Sverige var fem gånger vanligare bland utrikesfödda unga män. Om orsaken, till att etnicitet därefter togs bort från statistiken, kan man bara gissa. Svenska pressetiska regler (men inte utländska) och den polisiära koden 291 medverkar också till att mörka invandrares kriminalitet. Tystnadskulturen gällande migrationens nackdelar kan ses som maktens mygel: migration + mygel = myglation.
”Varje samhällsfråga, där politikens fakta undanhålls folket, är en stöld från demokratin.”
Eftersom det råder religionsfrihet i vårt land, borde det inte betyda något, att de flesta som invandrar hit är muslimer… men det gör det!
Islams profet Muhammed menade, att hans rättsuppfattning/moral var allmängiltig eller objektiv. Därför påstår islamismen, att det bara finns en enda gudomlig lag – sharia – som är allmängiltig. Den är själva måttstocken för det rätta. Om jag som människa inte förstår detta, beror det på att jag är ofullkomlig.
Det betyder också, att islams moral är evig och inte kan utvecklas, då den är bunden till Muhammeds uppenbarelse, som finns nedtecknad i Koranen. Denna okränkbara rättsuppfattning har gjorts helig genom svärdets ”talan”, och den måste spridas även om det orsakar skada och/eller tillintetgörande. (Det goda samhället, 2016-07-07)
Av det ovan sagda inser man hur viktigt det är, att alla invandrare villkorslöst underordnar sig den svenska samhällsmoralens normativa krav, nämligen: konstitutionen, regelverket, Sveriges människorättsaspekt och svenska språket, vilka sammantaget utgör de viktigaste och bäst reglerade källorna till svenska värderingar. Seder och bruk (underordnade och oreglerade källor) kan däremot medge en folklig mångfald.
Den ovan anförda anonymiseringen av brottslingar gynnar kriminella invandrargäng och bidrar till skapandet av särskilt utsatta områden. I dessa enklaver råder ofta en ”osvensk” självsvåldighet… men knappast någon ekonomisk misär. Staten pumpar in enorma belopp, vilket också ger ett visst skenbart lugn. Det finns i hela landet snart 1 miljon invånare som lever i utanförskap… många med bidragsförsörjning.
De svenska bidragsnivåerna för nyanlända har naturligtvis lockat hit en hel del asylanter. Den genomsnittliga summan av förekommande nettobidrag (några tidsbegränsade) är exempelvis för 1 vuxen + 2 barn på 19 700 kr/månad och för 2 vuxna + 3 barn på 27 400 kr/månad (enl. Riksdagens Utredningstjänst). Hur påverkar en sådan generositet lusten att vilja arbeta?
Man har ju förvånats över den långsamhet som gäller, innan asylinvandrade personer kommer i arbete. Hälften (50 %) är i sysselsättning efter 8 år, och knappt två tredjedelar (65 %) efter 15 år.
Om det nu hade varit arbetskraft, som Sveriges åldrande befolkning var i behov av… varför då inte i lagom mängd importera kunniga medarbetare från andra EU-länder, med vilka Sverige ju ändå har en gemensam arbetsmarknad?
Redan 1975 fastslogs att invandring skall främja jämställdhet, valfrihet och samverkan (SOU 1975:26). Detta har våra makthavare också försökt måla upp i sin fantasifulla graffiti.
För att rädda demokratin från partipolitikens fiffel behövs en författningsdomstol!