Kontroversiella kontenta

Laffer-modellen utgörs av en ekonomisk kurva, vilken visar förhållandet mellan skattenivå och samhällsintäkt. Kurvans optimala punkt är när både skattenivån och samhällsintäkten ses maximala.

1. Den politiska skiljelinjen

Då det gäller samhällets ekonomiska flöde finns en tydlig vänster-höger-aspekt. Den gäller principerna hur skatter ska styra förhållandet mellan inkomster och bidrag.

Socialistisk solidaritetsdogmKapitalistisk belöningsdogm
Höj skatten för de som arbetarSänk skatten för de som arbetar
och höj samtidigt bidragenoch sänk samtidigt bidragen
till de som inte arbetar.till de som inte arbetar.

Intressant kan noteras, att inkomstskillnaden mellan förvärvsarbetande och inte förvärvsarbetande  hushåll i Sverige låg 1991 på 25 % och 2013 på 80 %. Det betyder att samhället har dragits isär.

Den socialistiska solidaritetsdogmen, som kräver en växande offentlig förvaltning, kan således ses som en misslyckad teori, eftersom samhället har dragits isär.

Den kapitalistiska belöningsdogmen, som kräver en effektivare byråkrati, kan också ses ett fiasko, eftersom skatteminskningen och bidragsminskningen inte har varit proportionerliga… samhället har ju dragits isär.

Orsaken är, att antalet bidragsmottagare har ökat okontrollerat mycket mer än antalet skattebetalare. Fortsätter samma politik med isärdragning av samhället skapas ett nytt Fattig-Sverige.

Laffer-modellen utgörs av en ekonomisk kurva, vilken visar förhållandet mellan skattenivå och samhällsintäkt. Kurvans optimala punkt är när både skattenivån och samhällsintäkten ses maximala. Vid alla andra punkter blir utfallet lägre/sämre. Flera forskningsstudier visar, att Sverige överskrider Lafferkurvans optimala punkt, vilket innebär att skattehöjningar i förlängningen gör samhällets intäkter lägre.

2. Globala strömningar

Värdeutvecklingen av välfärdsstandardens ekonomiska servicefunktioner – såsom: finansiella tjänster, försäkringssystem, fastighetsmarknad – måste korrelera med konjunkturutvecklingen inom ”försörjningsfaktorerna”: råvaruproduktion och förädlingsindustri (vars vinster ju ska bekosta nyss nämnda värdeutveckling). Annars får vi i sinom tid uppleva aktie-ras, bankkriser och bostadsbubblor. Dessa uppstår efterhand som värdestegringen inom sistnämnda branscher ”stjäler” allt mer investeringar från produktionen och därmed gör denna mindre attraktiv och mindre vinstgivande.

Man kan med fog tänka sig, att Bilderberggruppen har ett större inflytande på denna globala strömning än de flesta andra aktörer på världsmarknaden.

3. Känslan för gruppen

Människan är ett flockdjur och som sådant har hon bildat samhällen. Därvid måste man ha klart för sig, att närhetskriteriet generellt sett är den viktigaste faktorn i all mänsklig folkgemenskap. Det är ju gruppens kommunikativa attityder, som formar individernas mentala särdrag och kännetecken. Dessa utgör de berördas identitet, vilken med andra ord baseras på en sociokulturell samhörighet.

Typiskt för identiteten är, att dess karaktärsdrag förknippas med en känsla av grundläggande eller medfödd gemenskap, som syns ha en starkare dragningskraft än den till varje annan samhörighet. Den sammanhållande kraften inom gruppen utgörs av medlemmarnas trygghet, vilken i sin tur skapas av individernas lojalitet.

Makthavare har i alla tider utnyttjat möjligheten att gynna eller missgynna olika identiteter, för att påverka deras lojalitet. Agerandet med ”Laga skifte 1827” var ur en aspekt att öka avkastningen inom jordbruket… ur en annan mera dold anledning att försvaga böndernas starka bygemenskap. Därför ”sprängdes” byarna, vilket allra mest drabbade jordbrukslandskapet Skåne, som alltså än en gång missgynnades.

”Dumma fluan i skumma stuan” är en metafor med innebörden… obehagliga flugan i ljussvaga stugan. Den avsedda tolkningen skall vara ett smått irriterande skånskt krav (= dumma fluan), vilket svenska staten ljusskyggt negligerar (= skumma stuan). Resultatet av statens oförrätter i Skåne gäller ju fortfarande i en aningslös omfattning.

Svenska staten har ju ensidigt beslutat att inte fullfölja sina avtalade åtaganden/åligganden gentemot Skåne, skåningen och skånskan. Detta blev ett bedrägerimord på officiell skånskhet.  Apropå skåningarna skulle staten enligt avtalet dessutom verka med ”nådigste benägenhet snarare deras (skåningarnas) villkor att förbättra än förringa”. Statens lömskhet kan därvidlag benämnas Svenska sveket.

I metaforen ”Olifanten i flummet” fokuseras på vårt nu största samhällsproblem, vilket troligen alla känner till men som ingen officiellt vill tala om, nämligen islamiseringen. Med ”Dumma fluan i skumma stuan” kommer en påminnelse om Sveriges genom tiderna mest skamtyngda, nationella svek, vilket gäller statens enväldiga eliminering av Skånes lagliga autonomi. Detta har makthavarna gjort nästan allt för att tysta… varför ingen officiellt varken har mod eller vett att tala om det.

”Insinuant anses skånskhet uppvisa bristande lojalitet gentemot svenskhet i så hög mån, att denna slentrianmässigt trist må visa högfärd och hån.”

Varje folkgruppering artikulerar sin inneboende, kulturella status. Denna kommer till uttryck genom de berördas mer eller mindre stolta attityder. Svensken som fysiskt flyttar till Skåne förblir mentalt utanför skånskheten (som inte duger). Muslimen som fysiskt flyttar till Sverige förblir mentalt utanför svenskheten (vilken ogillas). Individens lojalitet till sin folkgemenskap visar sedan länge på detta.

”Ingen anammar utan tvång en sådan kultur, vars yttringar föraktas.”

4. Integration, assimilation eller acklimatisering?

Med integration, assimilation och acklimatisering menas anpassning, fast med olika mål och medel.

— Integration = minimal samhällstillvänjning utifrån den osvenska individens frivillighet

— Assimilation = maximal samhällstillvänjning utifrån den svenska folkkulturens krav

— Acklimatisering = optimal samhällstillvänjning utifrån det svenska samhällets behov

Hur anpassningen till majoritetssamhället skall definieras/bedrivas är av yttersta betydelse, då det gäller migranters skyldigheter och rättigheter. Hos oss talas det enbart om integration, fastän FN:s flyktingkonvention (på originalspråk: engelska) i artikel 34 stipulerar assimilation. Då skall strävan vara, att den flykting som kommer till Sverige och får stanna ska bli svensk i görligaste mån. Detta sker inte nu. Därför skapar folkgruppernas olika lojaliteter allt fler utanförskapsområden.

5. Sanningen genom byråkratspråk

—Samhällsanpassningen försvåras genom ”klientgruppens motvilja mot integration”.

—Bidragsberoendet ökar… ”Skattebasen utvecklas inte i takt med kostnadsmassan.”

”Den demografiska bostadsförsörjningen negligerar arbetskraftspendlingens infrastruktur.”