Frågvis

Frågvis

Den, som aldrig frågar, får inga svar. Detta kan tyvärr även gälla den som ställer en obekväm fråga. Då erhålls kanske ett floskelsvar dvs. en monolog vilken inte alls besvarar frågan på ett explicit sätt.

En del kallar detta ett typiskt politikersvar. Nämnda beteende hos den tillfrågade involverar också ett sådant mått av oärlighet eller förljugenhet, att en avsiktlig tvetydighet inte kan uteslutas.

För att missförstånd inte ska råda är det dessutom av betydelse att begreppsdefinitioner har blivit tydliggjorda i alla förekommande fall. Pratas det inte om samma sak blir ju meningsutbytet totalt meningslöst. Bästa medicinen heter adekvata följdfrågor. ”Hur definierar du…?” eller ”Vad menar du med…?” Vidare krävs (åtminstone av de allra flesta) att yttrandefriheten håller sig inom lagens råmärken. Här följer fem frågor utan tillfredsställande svar.

Fråga 1: Hur går det med toleransen i Sverige?

Tolerans existerar blott, ifall du accepterar allas rätt att tycka ”fel” samt kunna få uttrycka detta. En inskränkning i vår toleranta yttrandefrihet måste den påstådda åsiktskorridoren ha blivit. Där ska ju oliktänkande för sitt eget bästa helst hålla tyst, genom att ”åsiktspolisen” såsom den politiska korrekthetens tillskyndare agerar intolerant. Man skiljer t.ex. ogärna på sak och person.

Bristande tolerans utgör således en allvarlig begränsning av den förutsättningen för demokrati, som brukar benämnas det fria ordet. Härvidlag kan man tycka att utvecklingen i Sverige har gått åt fel håll. För att dölja den här påtalade bristen refereras inte till själva verkligheten/sanningen utan istället till en subjektiv bild av verkligheten/sanningen. Verklighetsuppfattningen kan då bli en illusion. Detta urholkar demokratin.

Fråga 2: Vad gäller för diagnosen ”utmattningssyndrom”?

Diagnosen utmattningssyndrom har sexdubblats sedan 2010 (DGO 2018-01-30). Detta vanligen stressrelaterade tillstånd tycks uppstå, när den psykiska belastningen även börjar inverka på individens hälsa. Orsaken till denna ”epidemiska” utveckling torde finnas i den drabbade personens livssituation… främst arbetsmiljön och hemtillvaron. (Här bortses från ev. missbruk.)

Insufficiens ihop med stressrelaterade symtom såsom trötthet, huvudvärk, magont, oro osv. är och förblir svårbedömda. Läkaren sjukskriver den som bedöms vara sjuk, men sjukförsäkringen medger endast sjukpenning till den, vilken samtidigt bedöms vara arbetsoförmögen. Problem uppstår när den sjukskrivne bedöms kunna arbeta. Den situationen kan mycket väl uppstå vid bedömningen av utmattningssyndrom, i synnerhet om diagnosens orsak inte är arbetsrelaterad.

Fråga 3: Vad måste fungera som minsta gemensamma nämnare i ett mångkulturellt samhälle inom en och samma stat?

En gemensam känsla för staten måste prioriteras och kombineras med olika kulturers särintressen.

Det innebär, att alla personer måste foga sig efter den statliga identiteten, oavsett vilken kultur de tillhör. Den statliga identiteten utgörs dels av landets lagar och bestämmelser dels av dess syn på jämställdhet och mänskliga rättigheter.

I just det här sammanhanget kan Singapore nämnas som ett positivt exempel. Inom staten samsas exempelvis kulturer med rötter i den kinesiska, indiska, malajiska och engelska traditionen. Religioner såsom buddism, hinduism, islam och kristendom lever sida vid sida. Detta fungerar troligen tack vare landets strikta/tydliga lagar, vars överträdelser beivras med mycket påtagliga konsekvenser. Den kulturella/religiösa traditionen får utövas innanför lagens råmärken.

Fråga 4: Finns det fler än två kön?

Människan är en biologisk skapelse, som kan indelas i hanar och honor. Detta beror på en Y- respektive X-kromosom. Några mellanting förekommer veterligt inte. Det är således nämnda kromosomer som avgör vilket kön en människa tillhör… inte könsorganens skiftande utseende.

Biologiskt sett finns det därför bara två kön, och könstillhörighet ses en del av vår identitet.

Alla människor oavsett kön har en sexuell läggning: hetero-, bi- eller homosexuell. Orsaken beror på den s.k. testosteron-duschen, som genomsyrar alla celler. ”Duschen” är bara kortvarigt verksam vid två tillfällen… en liten tid dels efter befruktningen dels efter födelsen, sedan är ”duschen” stängd för alltid. Alla som får rätt duschmängd blir heterosexuella. Män som får för lite (och kvinnor som får för mycket) av dessa ”testosteron-duschar” blir homosexuella, och de reagerar därför som motsatt kön och dras till lika kön.

Bisexuell anses vara ett mellanting mellan hetero- och homosexuell, och kan alltså dras till båda könen. När det gäller den sexuella identifikationen finns det många personliga uppfattningar. Om en person nu kan få välja kön… varför kan personer då inte också få välja övrig identitet, såsom: ålder, kompetens, ursprung eller vad än personen kan tänkas känna sig som?

Fråga 5: Vilka distinktioner ska göras mellan nationalism och nazism?

Nation betyder folk, folkgrupp eller stat. Nationalism kan då förklaras med hävdande av folks identitet utifrån den kulturella härkomstgemenskapen. Det innebär, att det inom en och samma stat kan förekomma både majoritetens och ev. minoriteters nationalism (men statens regelverk måste gälla dem alla). Varje folkgrupp kan då bevara och utveckla sina lagliga traditioner. Nationalism tillämpad enligt ovan blir ett skydd för landets minoriteter.

Nazism står för national-socialism (se Närtalat: Styrka och svaghet). Det är en imperialistisk form av rasbiologisk socialism, vilken (i motsats till nationalismen) dels bekämpar ev. minoriteter dels avser sprida sig till andra länder. Istället för att framhålla detta motsatsförhållande har man på många håll valt att betrakta nationalism som en light-modell av nazism.

Denna felaktiga liknelse görs, därför att nationalismen och globalismen av naturliga skäl motverkar varandra… och det är globalismen, som under många år har haft ”makten” i västvärlden.

”Den, som ej ser branden för alla lågorna, ger dej kalla handen till plågorna.”