Den svenska ynkligheten

Man kan bara öka skattenivån, om välfärdens ramar medger det… i annat fall minskar produktiviteten och därmed vinsten. Att hälla på mer bensin, när tanken redan är full, blir en förlustaffär.

I så gott som alla samhällen pågår ett kontinuerligt ”gnissel” mellan makten och oppositionen. För Sveriges del kan nämnda misshällighet förenklas till kampen mellan folkets frihet (FF) och statens storhet (SS). Staten är egentligen alla vi, men den har blivit en grupp makthavare som fattar icke-folkliga beslut i statens namn. En grundläggande konfliktlinje gäller beskattningspolitiken.

”Nu välfärden ej mer tål… ännu fler multi–slukhål.”

”Ingen spenderar andras pengar lika försiktigt som han spenderar sina egna.” (Milton Friedman)

Att en lägre skattenivå ökar FF, medan en högre stärker SS, torde ligga i sakens natur.

Ett klassiskt SS-argument lyder därför: ”Skattesänkningar minskar välfärden!” Detta låter förnuftigt, men fungerar bara om skattenivån ligger under produktivitetens maxläge/höjdpunkt. Man kan bara öka skattenivån, om välfärdens ramar medger det… i annat fall minskar produktiviteten och därmed vinsten. Att hälla på mer bensin, när tanken redan är full, blir en förlustaffär.

För samhället gäller motsvarande premisser. Eftersom skattenivån i Sverige redan nu ligger över produktivitetens idealläge/höjdpunkt, blir varje ytterligare höjning av skattenivån kontraproduktiv.

Den svenska samhället skulle således vinna på en sänkning av skattenivån. Trots att OECD fastslagit, att det inte är resurser som saknas i den svenska skolan, så är just ökade resurser regeringens främsta åtgärd. Samma sak gäller även andra samhällsområden.

”Erkänns inte grundproblemet fallerar lösningsteoremet.”

Ett annat ekonomiskt SS-argument påstår, att vi måste: ”Begränsa vinster i välfärden!” Även detta låter vällovligt, men behöver analyseras noggrannare. Nu kommer åter ett skolexempel. Den statliga vinstbegränsningen skulle omfatta privata företag som driver skolor, men inte alls privata företag som bygger skolor… Konstigt, både driva och bygga skolor är ju skattefinansierade! Dessutom uppvisar förslaget en bristande jämställdhet, eftersom det i huvudsak är kvinnor som driver skolor och män som bygger skolor.

”Moralisk-ideologisk överhöghet drev makthavarna att offra allt ’skrap’… såsom folkets kunskap.”

Bättre än ”Begränsa vinster i välfärden” vore ”Begränsa förluster i välfärden”… om man med förlust menar inbetalade skatter som inte kommer skattebetalarna till del. Här finns enorma summor att spara in. Enbart ”gymnasieamnestin” beräknas kosta över tre miljarder kronor.  Hur har detta ”slöseri”, som medverkar till ”välfärdsförsämringar” kunnat uppstå?

Det rätta svaret torde vara: genom ynklighet.

Ur vänstervågen 1968 utvecklades den s.k. vänsterismen… vars socialistiska ideologi ändrade synen på kärnfamiljen, folkhemmet och neutraliteten. Sedan flera decennier tillbaka har den varit anammad av den styrande politikendet dominerande medieutbudet + den högröstade kultureliten. Denna mäktiga samsyn kommer sig av att medieutbudet och kultureliten till mycket stor del är skattefinansierade, och att det är politiken som äger skattkistan.

Dessutom har politiken gjort sig oberoende av medlemsavgifter (fotfolkets inflytande), och enligt eget önskemål blivit skattefinansierad med bidrag ur den egna skattkistan. Det betyder, att vi har fått en skattefinansierad maktelit, som inte vill se sänkta skatter… eller ökad FF. För att ytterligare hålla tillbaka folklig opposition har makten utnyttjat en egenskapad värdegrund.

Den som har vågat ifrågasätta maktens överdådiga värdegrund har gärna utmålats såsom ond eller elak samt kunnat ha tilldelats benämningar därefter. Denna reaktion, liksom mångas valda tystnad, är enligt min mening inget annat än ynklighet. Kanske har åsiktsförtrycket från SS med tiden utvecklat en immunitet hos folket. Årets val ses nu av allt fler som en möjlighet att öka FF.

”Ifall tilliten till eliten brister, tilltron till dess reson alla friska mister.”

Inte osannolikt kan vi nog förvänta oss ett utslag av preference falsification… som uppstår när en åsiktsunderskattad frustration oförmodat kommer till massivt uttryck gentemot härskarskiktets grandiosa självuppfattning. Liknande folkliga reaktioner har redan drabbat flera statsbärande partier  runt om i Europa och kallas ibland för pasokifiering efter händelser i Grekland.

De världsomspännande socialistiska rörelsernas svenska fraktioner aktiveras nu allt mer inför valet!

I all socialistisk ideologi ska individens frihet till fullo underordnas kollektivets krav i enlighet med maktens påbud.

Den imperialistiska socialismens fyra mest invasiva och auktoritära ideologier (= expansion plus envälde/totalitarism) efter år 1900:

1–Stats-socialism = kommunism, eftersträvar proletariatets diktatur genom bekämpande av klassfiender med hjälp av bl.a. ”nyttiga idioter”

2–National-socialism = nazism, eftersträvar ariernas diktatur genom bekämpande av rasfiender med hjälp av bl.a. ”brunskjortor”

3–Umma-socialism = islamism, eftersträvar kalifatets diktatur genom bekämpande av religionsfiender med hjälp av bl.a. ”jihadister”

4–Moral-socialism = globalism, eftersträvar korrekthetens ”diktatur” genom bekämpande av värdegrundsfiender med hjälp av bl.a. ”aktivister”

Mot den imperialistiska socialismen (1, 3 och 4, eller egentligen deras samverkande och tämligen spetsfundigt dolda avläggare) agerar numera nästan bara den nationella populismen, vilken absolut inte är att jämföra med national-socialismen, nummer 2 (alias NMR här och nu).

Eftersom den nationella populismen varken eftersträvar envälde eller imperialism, blir anklagelser (enligt SS) för nazism allvarligt missvisande/misskrediterande. Den nationella populismen (= folkyttringarna i linje med FF) har ju som mål att framhäva och/eller bevara dels välfärden dels särarten hos respektive folk/folkgrupp enligt FN:s konvention ILO 169. 

”Den, som ej ser branden för alla lågorna, ger dej kalla handen till plågorna.”