April 2022

Allt båg är tro eller politik… dock är allt i min håg både religiöst och partipolitiskt fristående!

– Texten utgörs av diverse brottstycken: hört och hänt. Allt är med ett visst tillbakablickande hämtat från den offentliga arenan eller Internet.

ÄMNE 1

USA:s globala nutidspolitik (ref. professor Michael Hudson) syftar till, att inom dollarområdets monetära sfär låsa fast vänskapligt sinnade länder till ett amerikanskt handelsberoende. Genom att bl.a. främja hotbilder mot just sådana vänskapliga stater – hot från i första hand Ryssland, Kina och Iran – vill USA framstå som en ”räddande ängel”. Medel mot hoten utgörs främst av det av USA dominerade sanktionsvapnet samt militärallianser t.ex. NATO.

Nyssnämnda NATO är kanske USA:s viktigaste marknad för vapenexport, och en utvidgning skulle naturligtvis gynna USA:s vapenförsäljning. Beakta gärna uppgörelser med stridsflygplan.

Kan det förhålla sig så, att USA:s diffust diplomatiska NATO-retorik har förmått president Zelenskyj att tillämpa en antirysk vokabulär-fason (oförståndigt!) och president Putin att tillgripa en antiukrainsk militär-invasion (oförlåtligt!)?

I detta och andra liknande sammanhang kan Zelenskyj ses som de egna globalisternas knähund… och Putin som den egna nationalimperialismens vakthund.

ÄMNE 2

Alla envåldshärskare samt deras härskarkollektiv avskyr varje uppkomlings alltför positiva ledaregenskaper, vilka sammantaget kan ses som en otillbörlig konkurrensutmaning. Speciellt inom utpräglat hierarkiska organisationer såsom militären och polisen framstår det som särskilt viktigt att byta ut förtroendeskapande ledare mot lojala underchefer. Genom Putin-kriget i Ukraina är det kulturen inom den ryska officerskåren, som vi nu ser resultatet av.

I varje verksamhet, där den högst ansvarige omger sig med chefslojala JA-sägare/nickedockor, hämmas såväl behovsstyrd kompetensutveckling som pragmatisk initiativkraft. Detta medför att problemlösningsförmågan begränsas till upprepningar av tidigare erfarenheter. Exempel på detta är (här hos oss) ökade resurser och/eller hårdare regler, vilket till en del kan ”dämpa problemets symtom” dock utan att komma åt ”roten till det onda”.

I Sverige, med sitt härskarkollektiv utan något enväldigt högsta höns, finns sedan länge en analog härskarteknik med en lydig byråkrati inom nästan alla samhällssektorer. Det ligger ju i socialismens fundamentala idé att totalt kunna dominera samhällskontrollen. Denna har här i landet nått väldigt långt via finanspolitikens/bidragssystemets beroendeskapande rikskorruption.

För att inte förlora något bidrag (alt. jobb) har ju bidragsmottagaren (alt. bidragshandläggaren) blivit införstådd med vikten av att ”rösta rätt” dvs. ”rösta rött”, vilket naturligtvis gynnar härskarna. Samtidigt härmed har makthavarna dessutom subventionerat civilsamhället på ett sådant sätt, att även detta till stor del har hamnat i en beroendesituation.

Man skulle kunna säga, att den svenska byråkratin inklusive riksmedia fungerar ungefär på samma sätt, som vi har sett den ryska officerskåren göra… dvs. ansvarsundvikande i brist på ett decentraliserat ledarskap med reella befogenheter, vilket här i landet har medfört, att man har svårt för att lösa sina uppgifter. Genom brist även på myndighetssamverkan märks detta tydligt inom t.ex. skolan, vården, polisen och integrationen.

 ÄMNE 3

Det danska Finansinstitutet har för år 2021 sammanställt detta års specifika nettointäkter för de offentliga finanserna. Eftersom välfärdssystemen i de nordiska länderna är snarlika, har Finansinstitutets redovisning applicerats på vart och ett av de andra nordiska länderna (utom Island).

Undersökningen jämför fyra delpopulationer av boende i Danmark, nämligen: danskar, invandrare från västländer, invandrare från utomeuropeiska islamländer och invandrare från övriga utomeuropeiska länder.

Resultaten ifråga har (av forskaren Kyösti Tarvainen) blivit sammankopplade med respektive kategoris beräknade befolkningsutveckling i varje land fram till 2060. Därigenom erhålls med nuvarande regelverk en finansiell prognos för den adekvata tiden.

För Sveriges del visar framräkningen, att invandringens årliga nettoförlust år 2060 kommer att bli ungefär 500 miljarder kr, vilket motsvarar 25 % av det totala skatteuttaget. För vart och ett av de andra länderna blir motsvarande nettoförlust cirka 100 miljarder kr, vilket motsvarar 10 % av respektive lands totala skatteuttag. Den stora skillnaden beror på mängden invandrare från islamländer, eftersom denna befolkningsgrupp uppvisar ett avsevärt sämre nettoresultat än de övriga

Resultatet indikerar, att för Sveriges del är det nödvändigt, att något görs åt den muslimska invandringen och dess samhällseffekter, och sådana åtgärder får inte vänta. Politiken måste våga fastställa entydiga och nationellt gällande mål, som skall vara vägledande för att minska den ovannämnda miljardrullningen. Kanske måste någon form av återvandring etableras.

                        I Ryssland får krig kopplat till Ukraina inte benämnas krig!

                        I Sverige får kris kopplat till migration inte benämnas kris!

ÄMNE 4

Förutsättningen för en fungerande fredsförhandling föreligger först när förhandlingsparterna har blivit så resultatinriktade, att de mer än något annat är benägna till balanserade och ömsesidiga eftergifter. Innan dess kan förhandlingsutspel ses som orealistiska krav eller vilseledande viljeyttringar. 

ÄMNE 5

Om innehållet i den svenska kultur-skatten varken vårdas, värnas eller vördas i tillräcklig utsträckning, så att det nya utbudet inte längre motsvarar, vad min identitet som vanesvensk associerar med namnet Sverige och dess symboler, så kommer min uppfattning till sist att göra mig likgiltig.

Identitet är en igenkänning av personlig karaktär, vilken kan påverkas av egna ställningstaganden.

                        Identitetens grundfundament utgörs av:

                        1 – det biologiska arvet… utseendet

                        2 – det kulturella arvet… anseendet

                        3 – det politiska arvet… avseendet

1. När det gäller det biologiska arvet, måste detta enligt FN utgå ifrån tesen om ”Alla människors lika värdighet”. Avvikande värderingar från detta synsätt brukar benämnas rasdiskriminering.

2. Det kulturella arvet gäller en integration, som var och en med frivillighet har fostrats in i t.ex. seder och bruk. Nedsättande värderingar av kulturella synsätt brukar benämnas intolerans.

3. Det politiska arvet gäller en assimilation, vilken alla med nödvändig ofrivillighet måste fostras in i t.ex. lagar och bestämmelser. Avvikare från detta synsätt brukar agera med självsvåldighet.

Rasdiskriminering och intolerans kommer här i landet av självsvåldighet dvs. brist på assimilation.

”Den, som ej ser branden för alla lågorna, ger dej kalla handen till plågorna.”