Besannat lösryckta lösa rykten och annat

Februari 2023

Regeringen Hansson III, december 1939. Sanningen om de båda arbetarpartiernas (SAP:s och NSDAP:s) samverkan blev i sin omfattning uppenbar efter WWII. Då fick framförallt amerikanare och engelsmän ju åtkomst till de tyska dokumenten.

Allt båg är tro eller politik… dock är allt i min håg religiöst och partipolitiskt helt fristående!

”Minnas och glömma forma finnas och drömma.”

– Texten utgörs av diverse brottstycken: hört och hänt. Allt är med ett visst tillbakablickande hämtat från den offentliga arenan eller Internet.

ÄMNE 1

För mindre än hundra år sedan utvecklade det socialdemokratiska arbetarpartiet (SAP) i Sverige ett allt mer omfattande samarbete med det tyska arbetarpartiet (NSDAP). Till följd av ökade politiska spänningar och det andra världskriget (WWII) kom mycket av nämnda samarbete att ske i mesta möjliga tysthet.

Efter WWII framkom, att Sverige påtagligt hade gynnat den tyska krigsindustrin genom export av bl.a. järnmalm och stålprodukter. Vidare visades på den oväntade sanningen, att Sverige hade fått betalt med så stora mängder stulet judiskt guld, att SAP hade kunnat börja förverkliga sin ambition gällande det svenska folkhemmet.

Sanningen om de båda arbetarpartiernas (SAP:s och NSDAP:s) samverkan blev i sin omfattning uppenbar efter WWII. Då fick framförallt amerikanare och engelsmän ju åtkomst till de tyska dokumenten. För parterna framstod proportionerna i tysk-samarbetet som överraskande stora. Så stora att Sverige efter långvariga förhandlingar blev tvingat till betalningar på flera 100-miljoner kronor för att slippa hotet om en handelsbojkott.

Dessa betalningar ville man från svenskt håll få benämnt såsom bistånd. Något sådant godkände emellertid inte motparten. Därför blev Sverige det enda icke krigförande landet i WWII som fick betala – vad som inte kan anses vara något annat än – krigsskadestånd. Naturligtvis har den här saken tystats ner av SAP. Krigsskadeståndet ansågs billigt, eftersom både amerikanarna och engelsmännen ville ha Sverige på sin sida i det uppkomna kalla kriget.

Det måste förtydligas, att det socialistiska arbetarpartiet, NSDAP, i Tyskland inte är något annat än Hitlers nazistparti. Det betyder, att bland våra riksdagspartier är det landets socialdemokratiska SAP, som än idag kan uppvisa det överlägset mest ingående samarbetet med nazistiska strömningar i utlandet. På andra plats kommer Centerpartiet, tidigare Bondeförbundet.

”Hat-bevarelse-drift bli som tjat-villfarelse-gift i prat och skrift.”

Man kan ju fundera på situationen, hur det kan komma sig, att just dessa två partier är så ivriga mot ex. SD att komma med nazistanklagelser i sin politik. Förmodligen för att nutids-svensken ska inbillas, att SAP resp. C alltid har varit nazi-motståndare. Även Miljöpartiet (MP) har en s.k. brun koppling. Deras syn på natur och miljö har påtagligt tagit intryck av Martin Heidegger (1889-1976), och han omnämns i Grön Opinion 2020.

I sin filosofi menade Martin Heidegger, att nutids-människan egentligen är en objuden gäst i naturen, då denna koloniseras och exploateras. Därför måste naturen med tvångsmedel återställas. Energiöverenskommelsen 2015 är ett tydligt exempel på MP:s Heidegger-influens. Han menade vidare, att människosläktet måste reduceras för att rädda miljön och klimatet. Därför var nazisternas judeutrotning legitim. Martin Heidegger var en partifilosof i NSDAP och en mycket nära vän till Hitler.

Det svenska riksdagsparti, som har den överlägset mörkaste historien, är utan minsta tvekan Vänsterpartiet (V). Dess långvariga intressegemenskap med den ryska sovjet-kommunismen har medfört, att partiet har fått byta namn flera gånger för att minska den åsyftade associationen. 

För att få en rättvisande bild av riksdagspartiernas historia, skulle alla dessa partier behöva granskas och sen redovisas på samma sätt. Detta skulle både förbättra debattklimatet och främja demokratin.

ÄMNE 2

När Palme-regeringen 1975 tog bort tjänstemannaansvaret, hade det naturligtvis ett syfte. Detta måste så här i efterhand konstateras ha varit möjligheten att göra tjänsteutövningen politisk. S.k. aktivistiska tjänstemän är numera ingen ovanlighet… därvid sänks kvaliteten i tjänsteutövningen, detta så snart partipolitisk lojalitet blir den viktigaste aspekten i ärendehanteringen.

Det borttagna tjänstemannaansvaret har naturligtvis också fått till resultat, att tjänstetillsättningar i en ökad omfattning har fått en partipolitisk dimension. Efter 2014 har chefer och nyckelpersoner inom administrationen i första hand tillfallit personer, vilka har sympatiserat med SAP och MP. Politiseringen gör att besluten ökar i dissonans och minskar i kompetens, så att myndigheterna får allt svårare klara av sina uppgifter.

De inblandades reaktion blir en strategisk eftertänksamhet, där det gäller att inte skada den egna politikens förhärligade självbild… jmf. migrationen. Detta gör också att den egna politikens eventuellt negativa följdverkningar inte kan erkännas. Det uppstår förljugenhet i samhället, vilket folk känner på sig, samtidigt som politikerföraktet växer. När det gäller misstag blir reaktionen ett av följande tre alternativ.

  1. Erkänner misstag gör samvetsömma personer och förklarar.
  2. Förnekar misstag gör oansvariga personer och fakta-rymmer.
  3. Försvarar misstag gör ideologiska personer och attackerar.

ÄMNE 3

Sverige är indelat i el-prisområden, där el-priset utgår ifrån el-produktionen inom området. På nästan motsvarande sätt skulle landet kunna delas in mat-prisområden. Skåne, med omkring 50 % av landets matproduktion, borde då få vara ett sådant område. I respektive mat-prisområde får personer, som är folkbokförda i området en skattereduktion, vilken grundar sig på matproduktionen i området.

Olika prisområden inom ett och samma land skapar orättvisor och splittring… och är i mångas tycke exempel på politik präglad av dumhet.

ÄMNE 4

Ett nödvändigt rättvisekrav:

Endast religioner, som i tanke, ord och gärning tillämpar en stats gällande religionsfrihet (ihop med politikens jämlikhet och demokrati), ska själva få åtnjuta berörda stats religionsfrihet.

”Den, som ej ser branden för alla lågorna, ger dej kalla handen till plågorna.”