November 2023
Då även tron som politik är båg, är dock all min håg ojävig gällande religion och parti-utopi!
”Minnas och glömma forma finnas och drömma.”
– Texten utgörs av diverse brottstycken: hört och hänt. Allt är med ett visst tillbakablickande hämtat från den offentliga arenan eller Internet.
ÄMNE 1 – På ”bäst-fronten” intet nytt.
Jag är tillräckligt gammal för att ha levt i ett svenskt Sverige… och tillräckligt ung för att komma ihåg detta. Den här belägenheten är en förutsättning för de efterföljande ståndpunkterna.
Under min ungdomstid på 1960-talet framstod det svenska samhället som världsbäst på många områden eller fronter. Inom och mellan regeringen, myndigheterna och folket rådde stor samstämmighet. Utvecklingen upplevdes vara allas angelägenhet. Det var därför inte utan stolthet, som man kallade sig svensk.
Alla tycktes gå i samma takt. Folket fick ju det bara bättre och bättre. Samtidigt fick staten allt större skatteinkomster. Den började nu ”skänka” stora belopp till FN, olika hjälporganisationer, postkoloniala U-länder och diverse stridbara frihetsrörelser t.ex. FNL och MPLA. I åtskilliga länder blev Sverige genom ”vänstervågen” ett beundrat föregångsland med allt mer välfärd.
Ytterst påtagligt hände något med konjunkturen. Kriser (då OPEC minskade oljeexporten samt då arbetstillfällen försvann till låglöneländer) och devalveringar drabbade samhället. Smygande påbörjades en långsam förändring, varvid makthavarna och folket kom att gå i otakt. Det var som om de politiska beslutsfattarna hade glömt bort, att deras uppdrag skulle återspegla folkviljan. Regeringens och riksdagens agerande kom mer och mer att likna inledningen till hybris.
I denna anda började föregångslandets representanter att kritisera andra länders politik och deras ledare. Många började därför betrakta Sverige som ett världssamvete. Den svenska självbilden växte samtidigt till en egenkär spegling med epitetet ”humanitär stormakt”.
Makthavarnas ambition att via fler och fler halvsanningar och osanningar leva upp till sin falska självbild splittrade folket. Splittringen ifråga underlättade maktutövningen. Ett enat folk är ju betydligt svårare att styra. Samtidigt passade politikerna på att göra sig oberoende av väljarna, vilket lät sig göras med rejält tilltagna partibidrag. Detta, att politikerna gjorde sig ekonomiskt oberoende av sina uppdragsgivare, innebar självfallet en devalvering av demokratin. Därtill blev skattesubventionerade media allt regimvänligare… inte minst de ”neutrala” SR och SVT.
Folkets märkbara splittring (man-kvinna, gammal-ung, svensk-osvensk, lantbo-stadsbo, utbildad-outbildad, nettoskattebetalare-nettobidragsmottagare osv.) medförde, att vi fick politiska partikarteller. Denna konstruktion tillät dock, att oheliga avtal och gränsöverskridande överenskommelser fick undergräva folkviljan genom tillämpning av minoritetsstyre.
Det utvecklades ett egenmäktigt vanstyre med till synes inkompetenta floskelivrare. Dessa kunde agera utan något reellt krav på ansvar. Deras vanligen förekommande nidbeskrivningar av politikens motståndare medförde, att flertalet skeptiker mobbades till en oärlig tystnad. Denna kom att bli särskilt märkbar, så snart det gällde destruerandet av den vanesvenska folkmentaliteten och dess traditionella dygder. Detta destruerande kan bara ses som en förutsättning för vanstyrets dröm om ett multikulturellt samhälle.
Sverige har nu inte blivit någon mångkulturell civilisation utan ett segregerat multi-etniskt samhälle grundat på kulturell identitet utifrån inkompatibla särdrag. Splittringen förvärras av tämligen dysfunktionella myndigheter inom i stort sett alla samhällsområden. För många bland folket ses de av floskelpolitiken skapade problemen – vilka förmildrat ska kallas utmaningar – såsom ytterst svåröverstigliga hinder.
Sveriges allmänna kräftgång har medfört, att landet av egen kraft inte förmår att gå med i NATO.
Min ungdoms positivism har helt oförskyllt tyvärr blivit äldreklokhetens negativism. Sverige har under min levnad förvandlats från ett varande ”bäst-rike” till en bland närstående västländer varande ”sämst-like”, alltså från ärlig storhet till förarglig obetydlighet. Denna av folkflertalet oönskade process… verkar de hybrisskadade makthavarna ha bedrivit med vidöppna hjärtan och multi-låsta hjärnor i en anda av folkförräderi.
Då jag tänker på mina barn och barnbarn, kan jag ännu bara konstatera: På ”bäst-fronten” intet nytt.
ÄMNE 2 – Klimatfunderingar
Att vi i bl.a. Sverige har fått en allt varmare väderlek torde ingen förneka. Många relaterar detta till klimatet (= genomsnittsväderlek under lång tid). Huvudsakligen bestäms vårt klimat av 1) instrålning från solen samt balansen i lufthavet mellan 2)förbränningspartiklar och 3) växthusgaser.
1) Mängden instrålning från solen varierar i intensitet under elvaårscykler. Forskare menar, att detta kan ha med solfläckarna att göra.
2) Förbränningspartiklar, vilka dämpar/filtrerar solstrålningen uppe i atmosfären, har en kylande effekt. Främst avses vulkanutbrott, stora skogsbränder och människans förbränning av organiska bränslen. Innebär detta, att el-bilar som inte släpper ut förbränningspartiklar hjälper till att värma planeten?
3) Växthusgaser, vilka återreflekterar solstrålningen uppe i atmosfären ner mot jordklotet, ger en värmande effekt. De mest omtalade växthusgaserna är koldioxid (från avgaser och utandning), metan (sumpgas från förmultning) och vattenånga (från avdunstning i hav och sjöar). Medför ökad stadsbebyggelse med mindre molnbildning därmed en förhöjd temperatur?
Klimatforskarna talar om brytpunkter (tipping-points) vid en global temperaturhöjning på 3o C eller mer. Det innebär, att klimatet då skulle få ett helt nytt förlopp. Den brytpunkt, vilken mest berör Sverige, kan kopplas till Golfströmmen. Om brytpunkten passeras, kommer de arktiska glaciärerna att smälta i så hög omfattning, att Nordatlantens vertikala havsström utanför Grönland avstannar i takt med den minskade salthalten.
Med en svagare Golfström får vi otvivelaktigt ett kallare klimat i norra Nordamerika, Nordeuropa och norra Ryssland… alltså skulle en ökad uppvärmning leda till ett kallare klimat i Sverige.
ÄMNE 3 – Ett nödvändigt rättvisekrav:
Endast religioner, som i tanke, ord och gärning tillämpar en stats gällande religionsfrihet – ihop med den statens övriga regelverk – ska själva få åtnjuta berörda stats religionsfrihet.
”Den, som ej ser branden för alla lågorna, ger dej kalla handen till plågorna.”