Maslows behovsteori är allmänt erkänd sedan länge. Den visar på mänskliga nödvändighetskrav i fem steg, med de mest grundläggande villkoren nederst (steg 1 i ”behovstrappan”). Steg 5: Behov av handlingsfrihet/självförverkligande Steg 4: Behov av uppskattning/synliggörande/beröm Steg 3: Behov av gemenskap/samhörighet/vänlighet Steg 2: Behov av trygghet/skydd/säkerhet (ex. kläder, bostad, tillit) Steg 1: Behov av livsuppehållande faktorer
Både politik och religion bygger på tron om något bättre. Det medför att dessa två lätt kan blandas. Sosseasismen är ett fyndigt nyord (= sosse-samfundet), vilket syftar på sossarnas allt mer andäktiga förhållningssätt till sin egen allt mer ”felfria” politik. Denna har i vissa delar anammats även av andra partier. Politik kan sägas vara värdering
Ibland begår människor så fruktansvärda grymheter, att en tillämpbar laglig bestämmelse saknas. Sådan var situationen efter andra världskriget 1945. För att kunna döma de ansvariga nazisterna tillkom Nürnbergstadgan. Denna retroaktiva lagstiftning användes sedan vid den efterföljande rättegången, där de värsta förbrytarna dömdes till döden och avrättades. Nu har vi en snarlik situation, sedan många IS-terrorister
”Invandringen har blivit utmaningarnas moder och islamiseringen hennes roder.” Ruud Koopmans är professor vid Humboldt-universitetet i Berlin. I mer än tjugo år har han forskat om integration och assimilation bland muslimer i Europa. Han har skrivit en artikel om sin forskning och dess resultat. Artikeln är publicerad i Danmark och Norge men endast på alternativa
En nation är en gemenskap, vilken (oavsett var någonstans) upprätthåller en rad karaktärsvärden, som bottnar såväl i det förflutna som i nuet. Inom den svenska nationen har en stats-liberal demokrati fått fäste. Grundsatserna har från början varit, att det skall finnas: okränkbara och lagstadgade rättigheter för varje medborgare i staten. ett system för att upprätthålla
Överallt i den demokratiska världen pågår en kraftmätning mellan globalismen och olika nationella rörelser (här med samlingsnamnet anti-globalismen). Oanat för folk i allmänhet gäller konflikten främst, vem som ska äga tolkningsföreträdet, dvs. inneha rätten att redogöra för beskrivningen av verkligheten. Denna tolkas nämligen olika. Det gäller ju att behärska opinionsbildningen. Under flera decennier har globalisterna ägt
Om demokratins förtroendevalda politiker väljer att nonchalera folkviljan och istället prioritera taktik, ideologi och maktbegär, så kan folkets makt över politiken gå förlorad. Detta har i olika omfattning skett förr och kan ske igen. Därför vore nog en återblick från år 1900 fram till idag något att titta närmare på. Inrikespolitiken kan då beskrivas med tre
Efter ”Kosackvalet” 1928 började socialdemokraterna anamma en politik, som skulle visa sig bli statsbärande 1932-1976. Under den tiden kombinerade staten marknadsekonomi med socialt ansvar, vilket grundlade den nationella välfärd som etablerades. Såväl det homogena folket som politikerna bakom den nationella välfärden anammade tesen ”Gör din plikt, kräv din rätt!” Även om utvecklingen i stort fungerade
”Oskulden i horhuset” är den metaforiska beskrivningen av en maximalt utnyttjad maktberusning, vars tilldragelse blott kan tillvaratas sålänge samma situation förblir oförändrad… därefter blir betraktelsesättet ett annat. ”Då politikens främsta mål bli paria-kreditering, så skria polityrens skrål sin sämsta prioritering.” När politiken inte kan acceptera valresultatet, torde svek kunna bli en framkomlig metod, särskilt då
Innebörden av ”förståelse” kan pendla mellan begriplighet och sympati. Politisk förståelse grundas som regel på graden av en kostnadseffektiv, folklig nyttighet. Onödiga och dessutom dyra åtgärder tenderar att öka diskrepansen mellan beslutsfattarna (= valda) och skattebetalarna (= väljare), dvs. förståelsen för politiken urholkas, vilket leder till ett ökat politikerförakt. Om beslutsfattarna och skattebetalarna inte äger en