Category Archives: Inrikespolitik

Ynkedomsdemokrati

I landets högsta beslutande organ, Sveriges riksdag, har debattnivån/uppträdandet emellanåt kunnat karakteriserats som sandlådebeteende… med falskhet, personangrepp och mobbing. Blockpolitiken har dessutom format en hög förutsägbarhet enligt följande generaliserade mönster: ”vänsterkonstelationen” tycker känslomässigt, att ”högerkonstelationens”  politik är ond. ”högerkonstelationen” tycker faktamässigt, att ”vänsterkonstelationens” politik är fel. ”Då sanningen ses slut ges hut utan prut.” När

Läs mer

Du ogamla, du ofria…

Politik (enligt Aristoteles, politikós = statskonst) är förmågan att vinna och utöva offentlig makt för att lösa samhällsproblem. God politik, vilken sätter kompetens före värderingar, prioriterar det gemensamma före ideologiska intressen. Med sunt förnuft drivs aldrig politik mot bättre vetande. Många av de olösta samhällsproblem, vilka rikets makthavare förnekar eller benämner utmaningar, tycks de själva ha

Läs mer

PK-kulten och populismen

Hur väl den politiska kampen mellan makthavarna och oppositionen fungerar, kan idag sägas vara ett kvalitetsmått på demokratins tillämpning. Åsyftade kamp har under årens lopp förekommit i olika former i alla hierarkiska samhällen. I romarriket benämndes maktens aristokrater ”optimas” (de bästa, de optimala), medan oppositionens anhängare fick heta ”popularis” (de folkliga). Romarnas båda åsiktsgrupperingar motsvaras

Läs mer

Bilderberg Hotel

Konspirationsteorier?

Jag är ingen ekonom (har dock läst ekonomi vid Ekonomihögskolan, nuv. Linnéuniversitetet, i Växjö). I det följande tänker jag förmedla en liten bit från min bild av vekligheten. Den teoretiska grunden för samexistens i ett modernt, fungerande samhälle vilar på tre fundament: Politik, som ska bygga på fakta och vara övertygande. Religion, som ska bygga

Läs mer

Baksmällans bistra tillnyktrande

När våra makthavare undertrycker vårt nationella rättspatos (i bemärkelsen ”Vad är bäst för landet?”), skapas en allmän bitterhet. Denna kommer vid oförändrad politik att utvecklas till en allt starkare moralisk vrede. Berättigad bitterhet emanerar nämligen ur en uppenbar kränkningskänsla. Att försöka komma tillrätta med ”Vad som är bäst för landet” framstår ständigt som makthavarnas i

Läs mer

Tio teser

Ordbokens synonymer till ”tes” är: lärosats, grundsats, påstående, postulat, trosartikel, dogm osv. De följande tio teserna har viss beröring med aktuell svensk politik. 1. Några -ismer som vållar schismer PATRIOTISM = enskild identitetskärlek till sin kultur och dess miljö. P brukar förknippas med självuppoffring och ståndaktighet. NATIONALISM = folklig identitetskärlek till sin kultur och dess

Läs mer

Systemstress

När just den personen/konstellationen, som äger högst status och/eller mest makt, har deklarerat sin uppfattning, och varje avvikelse kan ses som ett så illojalt beteende, att sund skepsis inte tillåter sig att få komma till tals… alltså ingen yttrar sig ifrågasättande utan biträder istället den framlagda uppfattningen mer eller mindre öppenhjärtigt, så har ”grupptryckets inre

Läs mer

Räknas problem i skolan enkom som matematik?

Arbetet i den svenska skolan grundas nästan undantagslöst på språklig förståelse. Denna så nödvändiga interaktion har till följd av invandringens språkförbistring urholkats under många år. I takt därmed har skolans utlärningspragmatik försvårats liksom elevernas inlärningssituation, vilket naturligtvis har medfört försämrade skolresultat/elevprestationer. När myndigheterna för flera decennier sedan började uppmärksamma problemet, blev reaktionen en politisk lösning

Läs mer

Hatpropaganda

Om man med hatpropaganda avser en användning av vår yttrandefrihet för att uttala och sprida förakt gentemot det svenska samhället, dess bestämmelser och levnadsregler… så pågår en sådan aktivitet på flera platser i landet (enligt ett antal av Mohamed Omars krönikor i Det goda samhället). Åsyftade aktiviteter kan kallas islamisering med västofobi. I Sverige har

Läs mer

Vems är skulden?

En antal mätbara välfärdsbegrepp har vi tagit till hjälp, för att dessa ska kunna ge oss siffror på vår välfärd och dess förändringar. De tre begrepp som tas upp till närmare bekantskap här nedan är: Försörjningskvoten, Förvärvsfrekvensen och Arbetsmarknadssituationen Försörjningskvoten Den mänskliga resursen kan man mäta över tid med hjälp av den s.k. försörjningskvoten, vilken

Läs mer