Ett samhälles kvalitativa beskaffenhet kan utläsas av dess mänskliga harmoni. Denna levandegörs genom funktionen av de båda samverkande faktorerna: kulturgemenskap och konsumtionsförmåga eller levnadsstandard. Det var den tidigare allomfattande kulturgemenskapen, som gjorde det svenska samhället nästan helt homogent. Folks allmänna uppfattning var i stort sett allas egendom. Det hade den blivit på grund av vuxenvärldens
Innehållet i den här essän handlar i korta ordalag om det Socialdemokratiska Arbetarpartiet (SAP) och den politiska samt fackliga arbetarrörelsens ”lek” med den svenska demokratin. SAP växte fram som en följd av industrialiseringen och kämpade för allmän rösträtt samt kravet att få bilda fackföreningar. Båda dessa vällovliga ståndpunkter vann gehör och förverkligades. Under 1920-talet blev
Rubriken speglar kännedom om fog och ofog inom politiken. Politik kan lura alla någon gång… och naiva varje gång… men aldrig alla varje gång! (Parafras på uttalande av Abraham Lincoln.) Var och ens politiska ställningstagande grundas på egenintresse samt värderingar och förväntningar. Dessa blir över tid påverkade av lobby-ismens manipulation, där reklam och propaganda är
När landets högsta ledning över tid prioriterar sin egen makt mer än rättsstatsprincipen uppstår mer och mer demokratur. (I enlighet med Vilhelm Mobergs bedömning.) Rättsstatsprincipen är en grundtanke eller utgångspunkt, där en sund balans mellan parlamentet, domstolarna och regeringen bestämmer den politiska överhetens maktutövning gentemot de folkliga undersåtarna. Syftet är att skydda de folkliga undersåtarnas
Nu har Covid-19-epidemin pågått i drygt ett år och man kan uppleva att sjukdomsbekämpningen blir mer och mer politisk, vad gäller åtgärderna och då inte minst vaccineringen. Mer om detta efter en kort resumé gällande den moderna pandemihistoriken. Sedan år 1889 har flera pandemier drabbat världen och Sverige med olika varianter av influensa- eller coronavirus.
Många skulle nog kunna nicka igenkännande och mena, att situationen i det svenska samhället överensstämmer mycket väl med den direkt efterföljande beskrivningen. I dagens Sverige gäller: allmänna och fria val, åsiktsfrihet råder formellt, men politiken och massmedia domineras av ett etablissemang, som anser att bara vissa meningsyttringar skall släppas fram. Konsekvensen blir att medborgarna lever
Ett av människans mest grundläggande mentala behov är trygghet, vilken individen alltid har sökt genom tillhörigheten i ett naturligt kollektiv. Människan betraktas som ett flockdjur, och gemenskapen inom gruppen utvecklar ett beteende, en självbevarelsedrift och en skaparkraft, som tillsammans kan benämnas kultur. Igenkänning, tillhörighet och acceptans ger kulturtrygghet. ”Vad identiteten är för individen, är kulturen
Den förda politikens mål kan liknas vid: Kollektivets likformiga värdegrundsvälfärd. Såsom politikens medel kan Sosseriets bidragskommersiella mutsystem beskrivas. Hos allt fler väcker den här samhällsprocessen både tankar och grubbel. Grubbel 1 – Varför verkar demokratin bli allt mer manipulerad? Förmynderimakten ser sig som en trygghetsgarant. För detta ändamål behövs kriser. Därför bedriver makten en kontinuerligt
Det politiska maktspelet blir allt mer oförsonligt och obegripligt. Det kan säkert förklaras av att riksdagspolitikerna i demokratisk anda inte behöver folket såsom någon form av remissinstans. Det blir istället ”bidrags-jäviga” instanser som skenbart får påverka besluten. Landets bästa får därmed som regel ofta stå tillbaka för en konsekvent ideologi motiverad utifrån ”godhet”. ”Vår nationella
Hur väl mår egentligen Sverige? Inom OECD finns en välståndsliga som rangordnar länderna utifrån BNP/invånare. 1974 låg Sverige 4:a. 2019 hade Sverige dalat till tolfte plats. Sveriges utveckling har beskrivits som ”medioker”. Orsaken torde vara, att landets konkurrens-potential (trygghet, stabilitet, utbildningsresultat, arbetskraftskompetens, infrastruktur, el-försörjning etc.) påtagligt har försämrats. Bristande investeringar och underhåll gällande miljon-programs-bostäder, järnvägar,