Sverige är inne i en demografisk omvandlingsperiod, vars konsekvenser ingen politiker kan ge besked om. Istället har vi fått (sept. 2015) en av etablissemanget initierad känslohysteri med en kraft, som vi inte har kunnat notera sedan häxprocessernas tid. Drevet försöker t.o.m. svartmåla faktabaserad opposition. Att regeringen inte kan hantera sin migrationspolitik, visar tanken på tvångslagstiftning.
Efterhand, som demokrati-fobi får allt större giltighet i beslutsfattandet, blir samhället bara mer och mer dysfunktionellt. Alltså: ju fler beslut som är befriade från förtrogenhet, desto större oreda i samhället. Oftast saknar beslutet då förankring i verkligheten vad gäller mål, medel och/eller kompetens ihop med befogenhet. Om politikens allra främsta mål/uppgift är att ombesörja och
I vår parlamentariska demokrati värderas individens värdighet, politikens öppenhet och samhällets trygghet väldigt högt. För att dessa tre fundament ska fungera, måste det finnas ett glasklart regelverk. Så är dock inte fallet. Istället har vi ju fått en ”politisk laglöshet” som
Dagens seniorer sägs ofta vara de medborgare, som genom sina insatser i hög utsträckning har skapat välståndet i dagens Sverige. Trots detta får de numera på sin ålders höst se sin trygghet och livskvalitet försämrad. Orsaken kan sägas vara en strategisk otacksamhet från makthavarnas sida… åldersdiskriminering? ”Pensionsstölder” Pensionssystemets ekonomiska utfall blev redan från början så
Tystnadskultur kan definieras som en yttring av medvetet tillfogad sanningsbrist i samhället. Syftet är att skapa tigande, där någon makthavare önskar dölja fakta kring ett skeende. Smutskastning, övertalning, mutor, hot och våld påstås vara de främsta ”kraftkällorna”. Nigande tigande avser allt tystande i samhällsfrågor, alltså inte enbart tigande i kvinnofrågor. (Generellt sett tillhör dessa dock
Matchningen av jobbsökandes kompetensprofil med befattningens kravbild tycks bli allt svårare, efterhand som ”enkla” arbetsuppgifter i ökad takt försvinner. Detta ställer nya krav på framförhållning inom utbildningsväsendet. Även elevernas syn på kunskap och vilja till inlärning måste marknadsanpassas bättre än idag. Hur kommer vår framtida arbetsmarknad se ut? Inte den som föreligger nästa år eller
Varje nation (folkgrupp eller stat) har sin nationalitet och sitt traditionella kulturområde. För Sverige gäller i första hand svenskhet, men som hemmahörande nationer (folkgrupper) i landet räknas även erkända minoriteter samt (av staten ännu icke erkända) skåneländare och gutar. De båda senare har trots statligt motstånd fått ett visst internationellt erkännande. Att i Sverige försöka
”Det svenska folket” tillkom som ett medvetet vilseledande begrepp, därför att ett svenskt folk har aldrig existerat. Detta falska påhitt etablerades under 1800-talets nationalromantik. Då var den moderna innetrenden att göra Sverige till en homogeniserad nationalstat. Lokala och regionala särarter skulle helst försvinna för att istället uppgå i en riksgemensam monokultur. Denna nationella enhetssträvan krävde
Skolsegregation bidrar till att undervisningens effektivitet sjunker och att resultaten därmed försämras. En förändring måste ske. Många kräver mer resurser, trots att sådana inte är den direkta bristen, åtminstone inte generellt sett. Först och främst måste man förtydliga ansvarsfördelningen i skolsystemet. Sedan måste varje part leva upp till ansvarstagandet. Det är just här det brister som mest. Lite förenklat
”Svensk” är en nationalitetsbeteckning med koppling till Sverige och/eller svenskhet. Denna folkliga identitet har länge präglats av: 1) svenska som förstaspråk, 2) svensk värdegrundsfostran och 3) kärlek till den svenska naturen. Numera kan också en person med bosättning eller medborgarskap i Sverige kallas svensk, även om svenskhet helt saknas. Under senare år kan man konstatera