Nu har Covid-19-epidemin pågått i drygt ett år och man kan uppleva att sjukdomsbekämpningen blir mer och mer politisk, vad gäller åtgärderna och då inte minst vaccineringen. Mer om detta efter en kort resumé gällande den moderna pandemihistoriken. Sedan år 1889 har flera pandemier drabbat världen och Sverige med olika varianter av influensa- eller coronavirus.
Många skulle nog kunna nicka igenkännande och mena, att situationen i det svenska samhället överensstämmer mycket väl med den direkt efterföljande beskrivningen. I dagens Sverige gäller: allmänna och fria val, åsiktsfrihet råder formellt, men politiken och massmedia domineras av ett etablissemang, som anser att bara vissa meningsyttringar skall släppas fram. Konsekvensen blir att medborgarna lever
Ett av människans mest grundläggande mentala behov är trygghet, vilken individen alltid har sökt genom tillhörigheten i ett naturligt kollektiv. Människan betraktas som ett flockdjur, och gemenskapen inom gruppen utvecklar ett beteende, en självbevarelsedrift och en skaparkraft, som tillsammans kan benämnas kultur. Igenkänning, tillhörighet och acceptans ger kulturtrygghet. ”Vad identiteten är för individen, är kulturen
Den förda politikens mål kan liknas vid: Kollektivets likformiga värdegrundsvälfärd. Såsom politikens medel kan Sosseriets bidragskommersiella mutsystem beskrivas. Hos allt fler väcker den här samhällsprocessen både tankar och grubbel. Grubbel 1 – Varför verkar demokratin bli allt mer manipulerad? Förmynderimakten ser sig som en trygghetsgarant. För detta ändamål behövs kriser. Därför bedriver makten en kontinuerligt
Det politiska maktspelet blir allt mer oförsonligt och obegripligt. Det kan säkert förklaras av att riksdagspolitikerna i demokratisk anda inte behöver folket såsom någon form av remissinstans. Det blir istället ”bidrags-jäviga” instanser som skenbart får påverka besluten. Landets bästa får därmed som regel ofta stå tillbaka för en konsekvent ideologi motiverad utifrån ”godhet”. ”Vår nationella
Hur väl mår egentligen Sverige? Inom OECD finns en välståndsliga som rangordnar länderna utifrån BNP/invånare. 1974 låg Sverige 4:a. 2019 hade Sverige dalat till tolfte plats. Sveriges utveckling har beskrivits som ”medioker”. Orsaken torde vara, att landets konkurrens-potential (trygghet, stabilitet, utbildningsresultat, arbetskraftskompetens, infrastruktur, el-försörjning etc.) påtagligt har försämrats. Bristande investeringar och underhåll gällande miljon-programs-bostäder, järnvägar,
Sveriges ursvenska befolkning utgör en nationell majoritet i Sverige. Andra befolkningsgrupper i landet kan klassificeras som antingen 1) urfolk, 2) ursprungsbefolkning, 3) nationell minoritet eller 4) invandrad minoritet. För beteckningarna 1-3 finns inga internationellt gällande definitioner. Därför passar samer in på kategorierna 1-3, skåningar på 2-3 och romer på 3. Begreppen urfolk och ursprungsbefolkning innebär
Enligt det politiska budskapet ska el-konsumtionen minska och el-produktionen förändras så att den blir förnybar. De som vill satsa på kärnkraft använder ordet fossilfri. Att el-konsumtionen ska minska torde vara en utopi. Vi använder allt fler el-apparater, laddbara bilar och serverhallar. Även industriproduktionen täcker sitt energibehov med en ökad el-användning. Just nu byggs vindkraften ut
Samhällsutvecklingen i Sverige har under de senaste 200 åren medfört genomgripande förändringar, vilka med tiden har gått allt snabbare. Omgestaltandet styrs dels av impulser utifrån dels av det egna samhällets drivkrafter och belöningssystem. Gårdagens kunskapsglädje med flera hierarkiska nivåer i karriären har blivit dagens kompetensmakt med större konkurrens i färre hierarkiska steg. Det blir alltså
Det yttersta ansvaret beträffande generella regler ligger alltid hos någon makthavare/beslutsfattare. Då det gäller beslut, som ligger utanför kommunernas och regionernas ansvarsområden, blir det regeringen eller den vilken regeringen har utsett, som fattar beslut. Lite förenklat kan man säga, att landets regelverk är uppbyggt av lagar, förordningar och föreskrifter. Lagar stiftas av riksdagen. Förordningar bestäms