”Oskulden i horhuset” är den metaforiska beskrivningen av en maximalt utnyttjad maktberusning, vars tilldragelse blott kan tillvaratas sålänge samma situation förblir oförändrad… därefter blir betraktelsesättet ett annat. ”Då politikens främsta mål bli paria-kreditering, så skria polityrens skrål sin sämsta prioritering.” När politiken inte kan acceptera valresultatet, torde svek kunna bli en framkomlig metod, särskilt då
Innebörden av ”förståelse” kan pendla mellan begriplighet och sympati. Politisk förståelse grundas som regel på graden av en kostnadseffektiv, folklig nyttighet. Onödiga och dessutom dyra åtgärder tenderar att öka diskrepansen mellan beslutsfattarna (= valda) och skattebetalarna (= väljare), dvs. förståelsen för politiken urholkas, vilket leder till ett ökat politikerförakt. Om beslutsfattarna och skattebetalarna inte äger en
När Sverige år 1995 blev medlem i EU, blev vissa inträdesvillkor genom avtal förpliktigade. Här utfäste sig Sverige då att genomföra en del reformer, som redan gällde i EU. Sverige måste t.ex. 1) ratificera Europarådets deklaration om mänskliga rättigheter, 2) förverkliga en regionalisering i NUTS 2-enheter, 3) införa subsidiaritetsprincipen. 1) Att skriva under en internationell
En tänkt förklaring av ordet ”värdegrund” kan vara, att det är ett folks eller en folkgrupps gemensamma syn- och uttryckssätt. En sådan innebörd medför, att ordet ”värdegrund” egentligen inte är entydigt definierat utan bara har en översiktlig förståelse. Vår politiskt konstruerade värdegrund, som bärs upp av fel-tesen ”alla människors lika värde”, utgörs av ett knippe
Sverabien kan ses som ett begrepp i en allt mer trovärdig konspirationsteori. Teorin förkunnar, att muslimer i alla tider, överallt, har vägrat underordna sig andra samhällssystem än det muslimska… ingen anpassar sig ju frivilligt till en civilisation, vars levnadsstil man föraktar. Istället för anpassning väljer muslimerna att tillämpa jihad (=ansträngning/heligt krig) i tre steg. Deras
Ordet ”värdegrund” är något av ett konstruerat och odefinierat kollektiv, dvs. ett gruppbegrepp för substantiv/uttryck med en viss gemenskap t.ex. personal, frukt, farkost, vänskap osv. ”Värdegrund” kan ses som folkets/folkgruppens gemensamma syn- och uttryckssätt – en förklaring som gäller i denna text. Ordet ”värdegrund” förekommer bara i Sverige och lite i Norge. Den traditionellt svenska
Den svenska politiken har sedan 1900-talets början involverat ett visst mått av socialistisk syn på tingens ordning. Idealet var från början den totalkontrollerade enpartistatens varuproduktion dvs. socialism med planekonomi (= kommunism). Vid tiden för första världskriget anträdde socialdemokratin dock en annan väg, som innebar det demokratiska samhällets kontrollerade tjänsteproduktion dvs. socialism med marknadsekonomi (= socialdemokrati).
Politikens övergripande ändamålsstrategi måste vara att: Åstadkomma mer trygghet genom både ökad välfärd och bättre samhällsharmoni. Bägge dessa trygghetskrav har politiken på senare tid försummat. Oärlighet och ”skumraskaffärer” har emellertid alltid förekommit inom politiken. Ibland har detta karakteriserats som eftergiftspolitik. ”I gammal svensk Heil-politik syns minst ett partis historik nu utan nutida kritik.” ”I gammal
När partierna, massmedierna, akademierna, kommunerna, kulturutbuden, riksföreningarna, särintressena osv. har gjorts beroende av statlig bidragsfinansiering, blir samhällsutvecklingen mycket lättare enfaldig. Den s.k. åsiktskorridoren och DÖ är utmärkta exempel på detta. Alla våra politiska rikspartier gör problemformuleringsanalyser e.d., vilka sedan prioriteras efter angelägenhetsgrad. Varje parti får på så sätt en åtgärdslista, där dess politik klargörs, och
I så gott som alla samhällen pågår ett kontinuerligt ”gnissel” mellan makten och oppositionen. För Sveriges del kan nämnda misshällighet förenklas till kampen mellan folkets frihet (FF) och statens storhet (SS). Staten är egentligen alla vi, men den har blivit en grupp makthavare som fattar icke-folkliga beslut i statens namn. En grundläggande konfliktlinje gäller beskattningspolitiken.