Category Archives: Inrikespolitik

Klockan tickar och tiden lider

Ordet ”värdegrund” är något av ett konstruerat och odefinierat kollektiv, dvs. ett gruppbegrepp för substantiv/uttryck med en viss gemenskap  t.ex. personal, frukt, farkost, vänskap osv. ”Värdegrund” kan ses som folkets/folkgruppens gemensamma syn- och uttryckssätt – en förklaring som gäller i denna text. Ordet ”värdegrund” förekommer bara i Sverige och lite i Norge. Den traditionellt svenska

Läs mer

Maktfullkomliga låsningar

Den svenska politiken har sedan 1900-talets början involverat ett visst mått av socialistisk syn på tingens ordning. Idealet var från början den totalkontrollerade enpartistatens varuproduktion dvs. socialism med planekonomi (= kommunism). Vid tiden för första världskriget anträdde socialdemokratin dock en annan väg, som innebar det demokratiska samhällets kontrollerade tjänsteproduktion dvs. socialism med marknadsekonomi (= socialdemokrati).

Läs mer

Politiken då, nu och sen då?

Politikens övergripande ändamålsstrategi måste vara att: Åstadkomma mer trygghet genom både ökad välfärd och bättre samhällsharmoni. Bägge dessa trygghetskrav har politiken på senare tid försummat. Oärlighet och ”skumraskaffärer” har emellertid alltid förekommit inom politiken. Ibland har detta karakteriserats som eftergiftspolitik. ”I gammal svensk Heil-politik syns minst ett partis historik nu utan nutida kritik.” ”I gammal

Läs mer

Politiskt bedgägeri?

När partierna, massmedierna, akademierna, kommunerna, kulturutbuden, riksföreningarna, särintressena osv. har gjorts beroende av statlig bidragsfinansiering, blir samhällsutvecklingen mycket lättare enfaldig. Den s.k. åsiktskorridoren och DÖ är utmärkta exempel på detta. Alla våra politiska rikspartier gör problemformuleringsanalyser e.d., vilka sedan prioriteras efter angelägenhetsgrad. Varje parti får på så sätt en åtgärdslista, där dess politik klargörs, och

Läs mer

Den svenska ynkligheten

I så gott som alla samhällen pågår ett kontinuerligt ”gnissel” mellan makten och oppositionen. För Sveriges del kan nämnda misshällighet förenklas till kampen mellan folkets frihet (FF) och statens storhet (SS). Staten är egentligen alla vi, men den har blivit en grupp makthavare som fattar icke-folkliga beslut i statens namn. En grundläggande konfliktlinje gäller beskattningspolitiken.

Läs mer

Vem är svensk?

I den dispyt (om ”svensk”) som då och då blossar upp i samhällsdebatten är det av yttersta vikt att förstå skillnaden mellan stat och nation. Den kunskapen tycks debattens kontrahenter antingen sakna eller avsiktligt missförstå. En enkel och begriplig förklaring som strikt kan tillämpas är att: stat = lagenlig gemenskap under det att nation =

Läs mer

Koranens kusliga kraft

Under vår vikingatid uppstod islam på den arabiska halvön. Araberna/Muslimerna, vilka hade bättre taktik och bättre vapen än sina motståndare, erövrade snart stora kristna områden. Efter knappt tusen år vände krigslyckan. Det berodde bl.a. på artilleriets utveckling. De kristna tillverkade helt enkelt bättre kanoner, vilket kom sig av att man utnyttjade klockgjutarnas yrkesskicklighet. Muslimerna behärskade

Läs mer

I valet och kvalet

Kanske har demokratin blivit politikens viktigaste fråga i Sverige, utan att folk i allmänhet riktigt har insett detta. Fungerande demokrati kan definieras som folkviljans konsekvens för samhällsutvecklingen. Ideala förutsättningar är: 1) Fullödig och korrekt samhällsinformation (Utebliven eller skönmålad information skadar underlaget för folkviljans åsiktsbedömning.) 2) Allmänna och fria val med flera alternativ (Yttrandefrihet utan paria-stämpling

Läs mer

Om asymmetriskt bekämpande

Med asymmetriskt bekämpande menas parter, vilka söker undertrycka varandra med helt olika medel. I Sverige kan man definiera flera sådana parter, som här i texten dock begränsas till tre. Exempelvis har alla extremistgrupperingar med kriminalitet i sina led inte blivit medtagna här. De tre  samhällskonstellationer, kollektiv eller organisationer, vilka omnämns nedan, strävar alla efter ökat

Läs mer