Samhälle
hålla samman (fornsvenska)
Scania
eller Scaniæ är det gemensamma, latinska namnet på de fyra landskapen i det historiska Skåneland.
Sekundär skanofobi
undertryckande av skanism på ett indirekt plan t ex att censurera eller exponera skanism på ett statussänkande sätt
Sentens
ordspråksmässig levnadsregel, visdomsord
Sillasö
sillsoppa
Självbild
”jag duger” handlar om omdöme. Det är ett mått på den personlighet eller de mänskliga värden, som man tillmäter sig själv.
Självförtroende
”jag klarar” handlar om duglighet. Det är ett mått på den säkerhet eller den framgångsmöjlighet, som man tillmäter sig själv.
Självinsikt
”jag tycker” handlar om övertygelse. Det är ett mått på den prestige, som man tillmäter sig själv.
Självkänsla
”jag känner” handlar om trygghet. Det är ett mått på den status, som man tillmäter sig själv.
Självtillit
”jag vågar” handlar om säkerhet. Det är ett mått på den kompetens, som man tillmäter sig själv.
Skanisk
skånskt eller skåneländskt uttryckssätt eller sedvänja
Skaniska
”det skaanske sprog”, östdanska eller gammelskånska, skånskt regionspråk som fanns i det historiska Skåneland eller Östdanmark innan resultatet av Svenska sveket gjorde skaniska till skånska. Skaniska förekom i skriftlig form.
Skanism
skånskhet, strävan efter skånskt eller skåneländskt uttryckssätt eller sedvänja
Skanofob
Samhälle
Scania
eller Scaniæ är det gemensamma, latinska namnet på de fyra landskapen i det historiska Skåneland.
Sekundär skanofobi
undertryckande av skanism på ett indirekt plan t ex att censurera eller exponera skanism på ett statussänkande sätt
Sentens
ordspråksmässig levnadsregel, visdomsord
Sillasö
sillsoppa
Självbild
”jag duger” handlar om omdöme. Det är ett mått på den personlighet eller de mänskliga värden, som man tillmäter sig själv.
Självförtroende
”jag klarar” handlar om duglighet. Det är ett mått på den säkerhet eller den framgångsmöjlighet, som man tillmäter sig själv.
Självinsikt
”jag tycker” handlar om övertygelse. Det är ett mått på den prestige, som man tillmäter sig själv.
Självkänsla
”jag känner” handlar om trygghet. Det är ett mått på den status, som man tillmäter sig själv.
Självtillit
”jag vågar” handlar om säkerhet. Det är ett mått på den kompetens, som man tillmäter sig själv.
Skanisk
skånskt eller skåneländskt uttryckssätt eller sedvänja
Skaniska
”det skaanske sprog”, östdanska eller gammelskånska, skånskt regionspråk som fanns i det historiska Skåneland eller Östdanmark innan resultatet av Svenska sveket gjorde skaniska till skånska. Skaniska förekom i skriftlig form.
Skanism
skånskhet, strävan efter skånskt eller skåneländskt uttryckssätt eller sedvänja
Skanofob
person med skanofobi
Skanofobi
skånskskräck, skånskhat, skånskagg) kan i sin aktiva form sägas vara en svensk åkomma
Skanofobisk apati
Skolskånska
1) regionspråket skånska i dess allmängiltigaste och mest spridda form, 2) skoletös, kvinnlig elev med anknytning till Skåne
Skorpmjöl
ströbröd
Skåne
Skånehån
Skåneland
tillkom under tidig medeltid och utgjorde Östdanmark fram till freden i Roskilde 1658. Området benämndes ”Skaanelandene” på skaniska/danska och Scania på latin. Detta historiska Skåneland omfattade landskapen Skåne, Halland, Blekinge och Bornholm. Dessa fyra landskap utgjorde Lunds stift tills Halland avsöndrades 1646.
Skånelanden
se Skåneland
Skånelandskapen
se Skåneland
Skåneländare
Skåneländsk
nationalitetsbeteckning kopplad till Skåneland
Skåneskolan
står för en proskånsk åskådning
Skåning
1) person som bor eller är född i skånska som förstaspråk
Skånsk
Skånsk dialekt
Skånska
) nutida inofficiellt skånskt regionspråk med härstamning från skaniska (definitivt inte från svenska) 2) kvinna med koppling till Skåne
Skända
vanära, kränka, våldtaga
Smörmad
smörgås
Snapphane
olagligt beväpnad allmogeman
Spegesill
salt sill
Spissnosaspråg
negativ skånsk beteckning på språksnobbism
Språk
är ett traditionellt folkmål, som har fått en officiell statlig status.
Stat
1) territoriellt feodal konstruktion, 2) område med ett gemensamt regelverk och medborgarskap som grund, 3) nuförtiden ofta synonymt med nation, 4) post i budgeten (särskilt förr)
Statspennalism
Status
tillstånd, ställning, anseende. Det är den rang/roll som någon, något eller några tillmäts av andra, grundat på de tillerkända resursernas värde.
Stickelbär
krusbär
Stress
anammad negativitet
Subsidiaritetsprincipen
Svear
eller sveoner (flera olika stavningar förekommer) finns omnämnda i många tidiga källor, och betecknar då ett antal folkstammar, vilka bebodde ett område som utbredde sig nordost om Skåneland upp till södra Norrland.
Svecisering
försvenskning (av Svecia = Sverige), ivra för svecisism
Svecisism
svenskhet, strävan efter svenskt uttryckssätt eller sedvänja
Svecisistisk
svenskt uttryckssätt eller sedvänja
Svensk
som är en nationalitetsbeteckning för personer med svensk identitet, används även om personer med bosättning och/eller medborgarskap i Sverige.
Svensk identitet
äger den, vilken 1) talar/använder ett förstaspråk, som dels rättsligt dels enligt språktraditionen hör hemma i Sverige, 2) bekänner sig till och utövar ett kulturarv med traditionell hemvist i Sverige
Svensk medborgare
är varje person med statsmedlemskap eller medborgarskap i Sverige.
Svenska Sveket
är det inofficiella namnet på det rättsvidriga och svekfulla beslut, som formaliserades vid riksdagen 1682.
Sviskånn
katrinplommon
Sylten
hungrig
Symboliskt våld
försåtliga åtgärder som driver ett folk till en sådan underkastelse, att det själv helt aningslöst kan förkasta sitt gamla kulturarv.
Syppa
supa
Särbehandling
positiv eller negativ: åtskillnad, hänsyn och/eller attityd
Södra Götaland
är inom ramen för symboliskt våld en oegentlig benämning på Skåneland. Detta område har aldrig varit en sådan hemvist för götar.
