Den kosmopolitiska kraftmätningen

Överallt i den demokratiska världen pågår en kraftmätning mellan globalismen och olika nationella rörelser (här med samlingsnamnet anti-globalismen). Oanat för folk i allmänhet gäller konflikten främst, vem som ska äga tolkningsföreträdet, dvs. inneha rätten att redogöra för beskrivningen av verkligheten. Denna tolkas nämligen olika. Det gäller ju att behärska opinionsbildningen. Under flera decennier har globalisterna ägt

Läs mer

Härska och hyckla

Om demokratins förtroendevalda politiker väljer att nonchalera folkviljan och istället prioritera taktik, ideologi och maktbegär, så kan folkets makt över politiken gå förlorad. Detta har i olika omfattning skett förr och kan ske igen. Därför vore nog en återblick från år 1900 fram till idag något att titta närmare på. Inrikespolitiken kan då beskrivas med tre

Läs mer

Den statsbärande politikens uppgång och ?

Efter ”Kosackvalet” 1928 började socialdemokraterna anamma en politik, som skulle visa sig bli statsbärande 1932-1976. Under den tiden kombinerade staten marknadsekonomi med socialt ansvar, vilket grundlade den nationella välfärd som etablerades. Såväl det homogena folket som politikerna bakom den nationella välfärden anammade tesen ”Gör din plikt, kräv din rätt!” Även om utvecklingen i stort fungerade

Läs mer

Se ”oskulden i horhuset”

”Oskulden i horhuset” är den metaforiska beskrivningen av en maximalt utnyttjad maktberusning, vars tilldragelse blott kan tillvaratas sålänge samma situation förblir oförändrad… därefter blir betraktelsesättet ett annat. ”Då politikens främsta mål bli paria-kreditering, så skria polityrens skrål sin sämsta prioritering.” När politiken inte kan acceptera valresultatet, torde svek kunna bli en framkomlig metod, särskilt då

Läs mer

Samtidsförståelse

Innebörden av ”förståelse” kan pendla mellan begriplighet och sympati. Politisk förståelse grundas som regel på graden av en kostnadseffektiv, folklig nyttighet. Onödiga och dessutom dyra åtgärder tenderar att öka diskrepansen mellan beslutsfattarna (= valda) och skattebetalarna (= väljare), dvs. förståelsen för politiken urholkas, vilket leder till ett ökat politikerförakt. Om beslutsfattarna och skattebetalarna inte äger en

Läs mer

Odemokratiska hemligheter?

När Sverige år 1995 blev medlem i EU, blev vissa inträdesvillkor genom avtal förpliktigade. Här utfäste sig Sverige då att genomföra en del reformer, som redan gällde i EU. Sverige måste t.ex. 1) ratificera Europarådets deklaration om mänskliga rättigheter, 2) förverkliga en regionalisering i NUTS 2-enheter, 3) införa subsidiaritetsprincipen. 1) Att skriva under en internationell

Läs mer

Värdegrunden – överordnat flum

En tänkt förklaring av ordet ”värdegrund” kan vara, att det är ett folks eller en folkgrupps gemensamma syn- och uttryckssätt. En sådan innebörd medför, att ordet ”värdegrund” egentligen inte är entydigt definierat utan bara har en översiktlig förståelse. Vår politiskt konstruerade värdegrund, som bärs upp av fel-tesen ”alla människors lika värde”, utgörs av ett knippe

Läs mer

Sverabien – ett islamiserat Sverige

Sverabien kan ses som ett begrepp i en allt mer trovärdig konspirationsteori. Teorin förkunnar, att muslimer i alla tider, överallt, har vägrat underordna sig andra samhällssystem än det muslimska… ingen anpassar sig ju frivilligt till en civilisation, vars levnadsstil man föraktar. Istället för anpassning väljer muslimerna att tillämpa jihad (=ansträngning/heligt krig) i tre steg. Deras

Läs mer

Klockan tickar och tiden lider

Ordet ”värdegrund” är något av ett konstruerat och odefinierat kollektiv, dvs. ett gruppbegrepp för substantiv/uttryck med en viss gemenskap  t.ex. personal, frukt, farkost, vänskap osv. ”Värdegrund” kan ses som folkets/folkgruppens gemensamma syn- och uttryckssätt – en förklaring som gäller i denna text. Ordet ”värdegrund” förekommer bara i Sverige och lite i Norge. Den traditionellt svenska

Läs mer

Maktfullkomliga låsningar

Den svenska politiken har sedan 1900-talets början involverat ett visst mått av socialistisk syn på tingens ordning. Idealet var från början den totalkontrollerade enpartistatens varuproduktion dvs. socialism med planekonomi (= kommunism). Vid tiden för första världskriget anträdde socialdemokratin dock en annan väg, som innebar det demokratiska samhällets kontrollerade tjänsteproduktion dvs. socialism med marknadsekonomi (= socialdemokrati).

Läs mer