Civilisationernas kamp

Enligt den internationellt kände forskaren Samuel P Huntington finns det nio världscivilisationer. Mötet här hos oss mellan två av dessa kommer jag enligt hans hypotes att beskriva i den här bloggen. Hans empiriska redovisning, vilken våra makthavare med optimalt politisk korrekthet har bagatelliserat eller förbisett, kan beträffande nämnda möte därför utvecklas till en olustig historia.

Läs mer

Aningar om utmaningar

Varför ser invandringen ut som den gör? Denna något naiva fundering har till och från återkommit under flera år. Jag har inget emot invandring som företeelse, så min undran gäller främst invandringens officiella framtoning, alltifrån befarade spetsfundigheter till misstänkta demokratisvek. Några enkla svar finns naturligtvis inte. Därför väljer jag att jämföra återkommande åsikter/uttalanden med relevanta

Läs mer

Gnola om skola

Den senaste PISA-undersökningen (2016-12-06) tolkades initialt som en ordentlig framgång för den svenska skolan, och en sådan behövs! De uppåtgående kurvorna presenterades med glädje som ett trendbrott. Frågan som många ändå ställde sig var, om uppgången ska visa sig vara tillfällig. Det svaret kommer vi att få först om tre år. I de massiva glädjeyttringarna

Läs mer

Trender och tendenser bakom makten i Sverige

Det här handlar om makt och maktambitioner, samt om utvecklingen och den strategi som utövas… här beskrivet med ett delvis elitistiskt ordbruk. Historiskt sett har maktambitionerna i samhällssystemet gällt kontrollen över: Civilsamhället, som individualismen vill behärska med folkliga värderingar. Myndighetssfären, som elitismen vill behärska med offentliga värderingar. Näringslivet, som ekonomismen vill behärska med marknadsmässiga värderingar.

Läs mer

Oädla försmädligheter

Med oädla försmädligheter avses här i texten: makthavares avsteg från ärlighet, riktighet, (val-)löften och/eller bindande avtal. Orsaken till den här typen av oetiska handlingar kan med stor sannolikhet definieras utifrån den ekonomiska termen förlust-aversion (hellre förebygga förluster än möjliggöra vinster). Inom politiken skulle ett motsvarande handlingsmönster bli: hellre nonchalera lösa problem än riskera ens famösa

Läs mer

Värdegrund – kollektivets gemensamma synsätt

På grund av asylpolitiken tog diskussionen om vår värdegrund fart under 1990-talet, åtminstone inom skolan där jag då arbetade. Efter en tid kom Skolverket med den för Sverige världsunika värdegrundsdefinitionen (En light-version lär finnas i Norge.) Denna bestod av så vackert klingande teser, att den nu har fått en mycket stor spridning i det svenska

Läs mer

Politiska rörelser

  Under många år ända fram till 2000-talet har rikspolitikens mest ideologiska skärningslinje eller frontlinje förflyttat sig i en vänster-höger-dimension. Tolkningen av den horisontella konfliktlinjens koordinater (utifrån ekonomiska principer) kan huvudsakligen sägas vara: ju längre åt vänster desto mer planekonomi-socialism, och ju längre åt höger desto mer marknadsekonomi-kapitalism. (Figur 1) Till följd av den nya

Läs mer

Det dolda förtrycket

Under det senaste året har jag tagit del av initierade texter (min bedömning) i digitala medier, främst Ledarsidorna, Det Goda Samhället och Projekt Morpheus samt Tino Sanandajis statistik. Jag har då noterat, hur både deras innehåll och deras kommentarer skiljer sig från framförallt SVT:s nyheter och rapportering. Mitt intryck är att SVT har fastnat i

Läs mer

BIDRA och BIDRAG i välfärdsstatens imponerande subventionsmaskineri

Sveriges välfärdsindustriella komplex – myntat av Patrik Engellau i ”Det goda samhället” – bygger på medborgarnas solidaritet med samhället och detta utifrån svenska värderingar… ett s.k. demokratiskt samhällskontrakt. Förutsättningen är, att allmänheten litar på samhällets förmåga att producera hjälpande nyttigheter. Principen är enkel: Ej få få bidra, medan få få bidrag. Förhållandet mellan bidra och bidrag måste då

Läs mer

Demokratins fundament och ”änglakörens” åsiktskorridor

Fungerande demokrati kan definieras som folkviljans konsekvens för samhällsutvecklingen. Ideala förutsättningar är: Fullödig och korrekt samhällsinformation (Utebliven eller skönmålad information skadar underlaget för folkviljans åsiktsbedömning.) Allmänna och fria val med flera alternativ (Yttrandefrihet utan paria-stämpling är ett villkor för en likvärdig åsiktsbedömning.) Ett lagstiftande parlament, vars ledamöter fördelas proportionellt mot valresultatet (Bortsett från en acceptabel

Läs mer