Kanske har demokratin blivit politikens viktigaste fråga i Sverige, utan att folk i allmänhet riktigt har insett detta. Fungerande demokrati kan definieras som folkviljans konsekvens för samhällsutvecklingen. Ideala förutsättningar är: 1) Fullödig och korrekt samhällsinformation (Utebliven eller skönmålad information skadar underlaget för folkviljans åsiktsbedömning.) 2) Allmänna och fria val med flera alternativ (Yttrandefrihet utan paria-stämpling
I den här texten avses med ”samhällets fiender” varken yttre hot eller någon okunnighet och likgiltighet utan aktiva inre hot. Dessa kan hos oss lite förenklat beskrivas som vänsterextremism, religiös extremism eller paradisextremism och högerextremism. Gemensamt för dessa tre är, att de som mål motverkar demokrati och som medel tillämpar hatpropaganda samt våld och hot
I landets högsta beslutande organ, Sveriges riksdag, har debattnivån/uppträdandet emellanåt kunnat karakteriserats som sandlådebeteende… med falskhet, personangrepp och mobbing. Blockpolitiken har dessutom format en hög förutsägbarhet enligt följande generaliserade mönster: ”vänsterkonstelationen” tycker känslomässigt, att ”högerkonstelationens” politik är ond. ”högerkonstelationen” tycker faktamässigt, att ”vänsterkonstelationens” politik är fel. ”Då sanningen ses slut ges hut utan prut.” När
Vi har nu i början av 2017 kunnat bevittna ett hårdare politiskt klimat i bl.a. USA, EU och Sverige. Bakgrunden till denna utveckling tycks ha ganska gemensamma orsaker. Dessa kan man på goda grunder benämna ”falsk demokrati”. I viss överensstämmelse med min kompetens begränsas ämnet till svenska förhållanden. I Sverige har vi sedan flera decennier
Fungerande demokrati kan definieras som folkviljans konsekvens för samhällsutvecklingen. Ideala förutsättningar är: Fullödig och korrekt samhällsinformation (Utebliven eller skönmålad information skadar underlaget för folkviljans åsiktsbedömning.) Allmänna och fria val med flera alternativ (Yttrandefrihet utan paria-stämpling är ett villkor för en likvärdig åsiktsbedömning.) Ett lagstiftande parlament, vars ledamöter fördelas proportionellt mot valresultatet (Bortsett från en acceptabel
I vår parlamentariska demokrati värderas individens värdighet, politikens öppenhet och samhällets trygghet väldigt högt. För att dessa tre fundament ska fungera, måste det finnas ett glasklart regelverk. Så är dock inte fallet. Istället har vi ju fått en ”politisk laglöshet” som