”Avskånskas Skåne?” är säkert en fråga, som inte många har skänkt någon djupare tanke. Men om detta antagande skulle stämma, så skiljer skåningarna sig från folk i andra regioner t.ex. Skottland, Katalonien, Flandern, Åland, Baskien osv. Där månar man på ett naturligt sätt om både sitt språk, sitt kulturarv och sitt självbestämmande. Min upplevelse är…
För en tid sedan såg jag rubriken ”Sverige – mänsklighetens land”. Detta pösande av självgodhet tycks ha blivit ett markant inslag i den svenska nationalkaraktären. Svensken agerar alldeles för ofta ”världssamvete”. När andra länder då klandras, framhäver vi underförstått också Sveriges förträfflighet. Denna osanna självbild drar emellertid ett löjets skimmer över både svensken och Sverige.