Riksdagen har under 2018 att votera om ett tillägg angående en ändring gällande den tillfälligt gällande: ”Lag om ändring i lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige”, (2016:752) kallad ”Gymnasieundantaget”. Verkar detta byråkratiskt förvirrande? Det är i alla fall ändå exakt detta som åsyftas med ”Ordning och reda i asylpolitiken” enligt
Den senaste PISA-undersökningen (2016-12-06) tolkades initialt som en ordentlig framgång för den svenska skolan, och en sådan behövs! De uppåtgående kurvorna presenterades med glädje som ett trendbrott. Frågan som många ändå ställde sig var, om uppgången ska visa sig vara tillfällig. Det svaret kommer vi att få först om tre år. I de massiva glädjeyttringarna
På grund av asylpolitiken tog diskussionen om vår värdegrund fart under 1990-talet, åtminstone inom skolan där jag då arbetade. Efter en tid kom Skolverket med den för Sverige världsunika värdegrundsdefinitionen (En light-version lär finnas i Norge.) Denna bestod av så vackert klingande teser, att den nu har fått en mycket stor spridning i det svenska
På 1960-talet låg Sverige och Schweiz i topp bland världens länder, om man med den tidens mått gjorde en sammanvägning av trygghet, utbildning och levnadsstandard. Skattetrycket i Sverige var världens högsta, men samtidigt var ”återbäringen” till Medelsvensson mycket tillfredsställande. Att vi utifrån detta inte har kunnat behålla vår ledande position kan enkelt sägas ha berott
Skolsegregation bidrar till att undervisningens effektivitet sjunker och att resultaten därmed försämras. En förändring måste ske. Många kräver mer resurser, trots att sådana inte är den direkta bristen, åtminstone inte generellt sett. Först och främst måste man förtydliga ansvarsfördelningen i skolsystemet. Sedan måste varje part leva upp till ansvarstagandet. Det är just här det brister som mest. Lite förenklat