Politik (enligt Aristoteles, politikós = statskonst) är förmågan att vinna och utöva offentlig makt för att lösa samhällsproblem. God politik, vilken sätter kompetens före värderingar, prioriterar det gemensamma före ideologiska intressen. Med sunt förnuft drivs aldrig politik mot bättre vetande. Många av de olösta samhällsproblem, vilka rikets makthavare förnekar eller benämner utmaningar, tycks de själva ha
När just den personen/konstellationen, som äger högst status och/eller mest makt, har deklarerat sin uppfattning, och varje avvikelse kan ses som ett så illojalt beteende, att sund skepsis inte tillåter sig att få komma till tals… alltså ingen yttrar sig ifrågasättande utan biträder istället den framlagda uppfattningen mer eller mindre öppenhjärtigt, så har ”grupptryckets inre
Frågans förtydligande skulle kunna lyda: Genomförs samhällsservicen på ett bra sätt med allt mer försämringar? Den här funderingen har kommit att ventileras oftare och seriösare. Forskarnas besked blir därtill allt entydigare: Enligt nuvarande regelverk kan vi inte bedriva massinvandring utan att välfärden försämras för många svenskar. Välfärden finansieras av skatteinkomster, och dessa genereras i sin
Varför ser invandringen ut som den gör? Denna något naiva fundering har till och från återkommit under flera år. Jag har inget emot invandring som företeelse, så min undran gäller främst invandringens officiella framtoning, alltifrån befarade spetsfundigheter till misstänkta demokratisvek. Några enkla svar finns naturligtvis inte. Därför väljer jag att jämföra återkommande åsikter/uttalanden med relevanta
Med oädla försmädligheter avses här i texten: makthavares avsteg från ärlighet, riktighet, (val-)löften och/eller bindande avtal. Orsaken till den här typen av oetiska handlingar kan med stor sannolikhet definieras utifrån den ekonomiska termen förlust-aversion (hellre förebygga förluster än möjliggöra vinster). Inom politiken skulle ett motsvarande handlingsmönster bli: hellre nonchalera lösa problem än riskera ens famösa
Sveriges välfärdsindustriella komplex – myntat av Patrik Engellau i ”Det goda samhället” – bygger på medborgarnas solidaritet med samhället och detta utifrån svenska värderingar… ett s.k. demokratiskt samhällskontrakt. Förutsättningen är, att allmänheten litar på samhällets förmåga att producera hjälpande nyttigheter. Principen är enkel: Ej få få bidra, medan få få bidrag. Förhållandet mellan bidra och bidrag måste då
På 1960-talet låg Sverige och Schweiz i topp bland världens länder, om man med den tidens mått gjorde en sammanvägning av trygghet, utbildning och levnadsstandard. Skattetrycket i Sverige var världens högsta, men samtidigt var ”återbäringen” till Medelsvensson mycket tillfredsställande. Att vi utifrån detta inte har kunnat behålla vår ledande position kan enkelt sägas ha berott