Indoktrineringsdemagogi runt migration

stop photo

Samhällspåverkan runt migration och integration skildras sällan utifrån en sund skepsis. Photo by cobblucas

Dagligen matar politiken och massmedierna oss med ”snyftreportage” eller en massa positiva aspekter till följd av migrations­- och integrationspolitiken (= invandringspolitiken). Mera sällan skildras denna samhällspåverkan utifrån en sund skepsis. Ett sådant ifrågasättande lyfts därför kortfattat fram i de efterföljande textavsnitten. Där skulle alla ståndpunkter kunna vara hämtade från en akademiskt fiktiv undersökning Pretentiösa Invandringens Svenska Anpassning (PISA).

På grund av överbelastning tar asylprocessen alldeles för lång tid. Under denna ”statliga” väntetid är dessutom boendet för de asylsökande underdimensionerat. Det akuta problemet löses genom överbetalda privata aktörer och underbetalda ”ovilliga” kommuner. Många ansvarigas bakvända uppfattning (som ofta skiljer sig från vanligt folks) är att nämnda bostadsbrist beror på för lite byggande men inte på för många asylsökande.

De ansvarigas nyssnämnda analys verkar underlig med tanke på, att bland OECD­-länderna 2013 tog Sverige emot allra flest individer per capita (asylsökande per miljon invånare), vilket blev 5700. Jämfört med medelvärdet för Norge + Danmark + Tyskland + Finland + Island på 1214 individer framstår Sveriges summa (på 5700) som extremt hög. Hur mycket Sverige skiljer sig från jämförbara grannländer omtalas sällan.

Dessa olägenheter omtalas sällan

Generellt sett är invandrarnas utbildningsnivå flera år kortare än medelsvenskens. För akademiskt utbildade specialister är situationen, att det som regel tar bortåt sju år att få ett arbete inom sitt kompetensområde. Skillnaden i arbetslöshet mellan invandrade och infödda personer är större i Sverige än i andra västländer. Enligt Paul Collier, professor i nationalekonomi vid Oxfords universitet, kommer endast mellan 10 och 30 procent av invandrarna att bidra till samhällets tillväxt under sin levnad. Dessa olägenheter omtalas sällan.

Prestationsnivån i den svenska grundskolan sjunker. Att detta främst beror på allt för många elevers språkliga och kulturella handikapp, tycks ansvariga ofta ha svårare att våga erkänna än vanligt folk. Om utbildning är en investering för framtida välfärd, så förefaller denna satsning vara problematisk. Kunskap och kompetens är ju viktiga beståndsdelar i den globala konkurrensen om industriella marknadsandelar. Denna allt större olägenhet omtalas sällan.

Politikens viktigaste mål måste vara att skapa trygghet och harmoni i samhället. Mångas känsla är att den utvecklingen går åt motsatt håll. Inte minst beträffande ekonomin så minskar tryggheten. Det etablerade välfärdssamhället går miste om stora belopp, som istället satsas på invandringspolitikens åtgärder. Denna olägenhet omtalas sällan.

Kostnader

Ekonomernas väldigt skiftande svar på beräkningar av folkhushållets årliga nettoutlägg kopplade till invandringspolitiken är i alla fall tillräckligt stora för nödvändigheten att ”straffbeskatta” alla ålderspensionärer. Den åsyftade nettokostnaden pendlar mellan 40 och 250 miljarder/år. Ofta ligger den troligaste sanningen någonstans mittemellan ytterligheterna. I det här fallet blir medelvärdet 145 miljarder/år (nästan 400 miljoner kr om dagen!). Skulle resonemanget visa sig stämma, är det frågan om ett så gigantiskt belopp, att dess förtigande måste kunna ses som snudd på ett politiskt bedrägeri.

Trygghetsförlusten, som orsakas av att kriminaliteten bland invandrare är statistiskt högre än bland infödda svenskar, blir allt mer märkbar. En anledning till detta kan vara, att hos åtskilliga invandrare finns en inrotad klanidentitet. Dess moral tycks äga prioritet före det svenska regelverket. Den här saken är ett faktum som ogärna redovisas.

Två framtidsfrågor, som också hänger ihop med invandringspolitiken, är dels den kommande pensionärssituationen, dels beredskapen vid en eventuell konflikt med ett land eller område, varifrån det har kommit många invandrare. Deras lojalitet till Sverige kanske då inte är självklar. Ska dessa i så fall betraktas som en fara för rikets säkerhet. Beträffande pensionen för flertalet invandrare så kommer den att bli låg, då t ex antalet tjänstår inte blir uppfyllt. Sverige verkar nu vara på väg att skapa ett pensionärsproletariat av invandrade personer. Inkomstskillnader kan upplevas som orättvisor och framkalla oönskade spänningar i samhället. Denna olägenhet omtalas sällan.

Bryt tabut

Demokrati bygger bl a på en korrekt redovisning av företeelser i samhället. Att nonchalera olägenheter undergräver demokratin. Att dessutom använda en omotiverad ”rasistbeteckning” och förtala personer som ifrågasätter invandringspolitiken, skadar demokratin än mer. Så snart ett problem har blivit tabu, sedan kritikerna har skrämts till tystnad, så har indoktrineringsdemagogin segrat.

Läs mer: Dags att tillfälligt stoppa invandringen, Bertil Torekull, Expressen 5 april 2015