Bluffpropaganda

Bluffpropaganda

En allt mer tydlig bluffpropaganda gäller invandringspolitiken och dess följdverkningar för det svenska samhället. ”Invandringen ska rädda pensionerna” hette det. I verkligheten har pensionerna måst ”straffbeskattas” för att rädda invandringen. Därför påstås Sverige nu ha över 300 000 fattigpensionärer (enl. EU:s norm). Samtidigt hävdar finansministern, att landets ekonomi är stark.

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) är en självständig kommitté under finansdepartementet. Lönar det sig för bidragsförsörjda familjer att börja arbeta? Den frågan lämnade kommittén sitt svar på, efter att den hade undersökt sex olika familjesituationer. Generellt sett lönar det sig inte  för dem att börja arbeta! En familj med tre barn, vilken har bidrag motsvarande cirka 27 000 kr/mån skattefritt, måste skaffa sig en bruttoinkomst, som överstiger 55 000 kr/mån.

Ifall man talar om enkla jobb utan att införa ett bidrags-tak, framstår politiken endast som tomma ord eller bluffpropaganda. Arbeta måste löna sig mer än motsatsen.

 ”Politik med polemik utan pragmatik bli som hammarslag utan spik.”

Försäljningsfinansierade företag fokuserar på att maximera vinsten och därmed produktiviteten.

Välfärdsfinansierade myndigheter/organisationer fokuserar på att maximera omsättningen och därmed samhällskostnaden. Samhällets effektivitet kan man utläsa med hjälp av försörjningskvoten.

Försörjningskvoten = F = antalet inte arbetande dividerat med antalet arbetande.

Ju lägre kvot desto bättre! 

F svarar på frågan: Hur många personers arbete behövs för att försörja den som inte arbetar?

När politiker talar om att ”satsa på hela landet” eller ”hela Sverige ska leva” kan det etablerade måttet försörjningskvot tjäna som jämförelsefaktor. Samhällets välfärdsutveckling kan ju avspeglas med hjälp av F. Om välfärden i Sverige ska bli geografiskt jämlik, så måste också åtgärderna för en utjämning av försörjningskvoten medverka till detta.

Om ambitionen verkligen är en lika levande landsbygd i varje län/region utan att samtidigt använda en adekvat jämförelsefaktor så framstår politiken endast som tomma ord eller bluffpropaganda.

”Makten må akta… så ’denaturerade’ fakta.”

Den bluffpropaganda som kanske har fått allra störst genomslag i det svenska samhället formuleras enligt följande: ”Alla människors lika värde”. Alla människor har olika värde* men lika värdighet!

(* Värdet/Värderingen bestäms av utbytbarheten: Ju mindre utbytbarhet desto större värde. Min fru har för mig ett högre värde dvs. en mindre utbytbarhet än världens alla övriga kvinnor.)

Den falska tesen ”Alla människors lika värde” likställer alla utan undantag, alltså även Adolf Hitler och Josef Stalin med Raoul Wallenberg och Nelson Mandela. Av alla de, som ändå förfäktar riktigheten i den falska tesen men absolut inte accepterar dess konsekvenser, borde tesens falskhet även av andra än tesens kritiker uppfattas såsom tomma ord eller bluffpropaganda.

”Lögnen är optimal före val; under krig och efter intrig.”

En allt mer tydlig bluffpropaganda gäller invandringspolitiken och dess följdverkningar för det svenska samhället. ”Invandringen ska rädda pensionerna” hette det. I verkligheten har pensionerna måst ”straffbeskattas” för att rädda invandringen. Därför påstås Sverige nu ha över 300 000 fattigpensionärer (enl. EU:s norm). Samtidigt hävdar finansministern, att landets ekonomi är stark.

Så länge styrkan i statens finanser inte medger ett totalt avskaffande av, dels straffbeskattningen av pensionerna, dels överrullningen av statliga anvisningskostnader på kommunerna, kan regeringens retorik liknas vid tomma ord eller bluffpropaganda.

En annan allt mer tydlig bluffpropaganda med koppling till invandringspolitiken gäller migranternas utbildningsnivå. Trots att den sades vara hög, visar nu lögnen, att samhället måste skaffa fram 10 000-tals enkla jobb.  En tredje effekt i det svenska samhället bekräftas av skolans försämrade resultat. Då 10 000-tals hitkomna elever inte ens kan alfabetet, när de anländer, måste detta dra ned utbildningens generella prestationsnivå… även om bluffpropagandan påstår något annat.

”Politikens tabbar allt mer oss alla drabbar.”

Bluffpropagandan har genomgående skönmålat invandringen och dess samhällspåverkan. Dessutom har propagandisterna i görligaste mån tystat eller bagatelliserat kritiken/sanningen. En talesman för regeringen förkunnade: Med hänsyn taget till socio-ekonomiska faktorer är kriminaliteten bland invandrare inte högre än bland svenskar.

Det betyder ungefär: Om man bortser från brottsligheten kopplad till klandominerade parallellsamhällen är kriminaliteten bland invandrare inte högre än bland svenskar. Då dylika resonemang allt mer genomskådas och betraktas som lurendrejeri-snack, har ett antal politiska partier (Fake Policy Party) förlorat väldigt mycket förtroende. Ärlighet varar ju längst.

”Misstagen når panikpunktens app, så snart verkligheten hinner ikapp.”

Ett av samhällets allvarligaste problem är den pågående islamiseringen. Denna tycks vara så oroväckande, att bluffpropagandisterna verkar tiga ihjäl skeendet. (Se: Koranens kusliga kraft) Samma agenda förefaller bli tillämpad i flera av civilsamhällets mera inflytelserika organisationer t.ex. Svenska kyrkan, Svenska institutet, svenska publicistkåren, Svenska FN-förbundet.

Dessa och likartade sammanslutningar (oftast skattefinansierade) medverkar till att ge bluffpropagandan ett sken av oförvitlighet i bästa, korrekta anda. Nämnda möjliggörande kan inte osannolikt bero på politisk infiltration, samt stöttning från gammelmedia. På så sätt fick vi den s.k. åsiktskorridoren, i vilken obekväma synpunkter (för makthavarna) kunde exkluderas.

”Orda rätt är stort, men orda sant är större.”

Åsiktskorridorens förespråkare kan sägas vara drabbade av något, som inte oriktigt må benämnas funktionell dumhet, där argumentationen utgörs av en inhöstad och medialt gångbar åsikt, som ofta ger vederbörande en personlig vinning i något avseende. Ju mer bluffpropaganda (Fake News), som avslöjas, desto närmare panikpunkten kommer åsiktskorridorens förespråkare.

”Godhetens rätt naiva blamage, har gett oss samhällssabotage.”

”Den, som ej ser branden för alla lågorna, ger dej kalla handen till plågorna.”