El-marknaden verkar stötande

Politiken försöker på olika sätt, att förmå tech-bolagen att självsanera ”olämpligt”/olagligt innehåll. Här består maktens lockbeten eller ”mutor” av skattelättnader. Tech-giganternas el-skatt är 0,5 öre/kwh medan motsvarande el-skatt för hushållen är 41,38 öre/kwh.

Enligt det politiska budskapet ska el-konsumtionen minska och el-produktionen förändras så att den blir förnybar. De som vill satsa på kärnkraft använder ordet fossilfri. Att el-konsumtionen ska minska torde vara en utopi. Vi använder allt fler el-apparater, laddbara bilar och serverhallar. Även industriproduktionen täcker sitt energibehov med en ökad el-användning.

Just nu byggs vindkraften ut i en rasande fart. Det kallas grön investering. Vindkraften (nu 12 %) gynnas ekonomiskt genom att få ”parasitera” på vatten- och kärnkraft. Dessutom håller en grön investeringsbubbla på att uppstå till följd av s.k. PPA-kontrakt (Power Purchase Agreements). Dessa anses ”dopa” el-marknaden, genom att de garanterar ett fast el-pris på vindkraft, vilket är den kanske viktigaste faktorn för dagens utländska investerare.

På grund av det fasta priset, vilket nonchalerar både vindstyrkevariationen och el-behovet, riskerar PPA-kontrakten att rubba stabiliteten i det svenska el-systemet. Detta oroar Svenska Kraftnät, eftersom PPA-kontrakten inte reglerar några stödtjänster. Sådana måste finnas för att garantera balans och driftssäkerhet i el-systemet. Det innebär att dagens ”mutor” för att få gröna vindkraftssatsningar kan leda till framtida belastningar.

Makten förfogar över skatterna utan att äga produktionsmedlen.

Marknaden äger produktionsmedlen utan att  förfoga över skatterna.

Makten + Marknaden = Sant

De ovannämnda PPA-kontrakten är ett exempel på samverkan mellan makten och marknaden. Ett annat exempel gäller de utländska tech-jättarnas investeringar i enormt el-krävande serverhallar. Här består maktens lockbeten eller ”mutor” av skattelättnader. Tech-giganternas el-skatt är 0,5 öre/kwh medan motsvarande el-skatt för hushållen är 41,38 öre/kwh.

Tech-giganterna (ex. Google, Facebook, Twitter, YouTube) kanaliserar väldigt mycket av informationsutbytet på Internet. Det har visat sig, att makten inte gillar detta fria utbyte av information människor emellan. Därför försöker politiken på olika sätt, att förmå tech-bolagen att självsanera ”olämpligt”/olagligt innehåll. Olagligt innehåll kan utgöras av t.ex. barnporr eller terrorinspirerande inslag.

Olämpligt innehåll eller fake-news utgör en gråzon som makten vill få kontroll över. I Kina kan politiken använda maktmedel. I Sverige får politiken istället ”muta” med skattesubventioner. Den 13 april 2020 hade två svenska ministrar ett möte med representanter för tech-bolag. Det har sen visat sig att svenska inslag på Internet, vilka har varit kritiska till regeringspolitiken, har blivit bortplockade. Enligt makten skylls detta på företagens policy.

Känslig kritik mot migrationspolitiken och coronahanteringen har sålunda efter anmälan av politiskt korrekta aktörer blivit bortplockade av tech-bolagen… alltså en sorts efterhandscensur. Förfarandet strider mot yttrandefriheten och gnager på demokratin. Vad händer i framtiden, om Makten och Marknaden inte kan samverka på samma sätt längre? Är förfarandet över huvud taget önskvärt?

El-försörjningen

Under februari 2021 har vi haft el-brist i Sverige. Detta har gemene man inte märkt av, eftersom vi samtidigt har importerat fossilproducerad elektricitet från utlandet. När situationen belystes i TV, lät man förstå, att det frostkalla vädret var orsaken. Det blev den helt ärliga bortförklaringen. Inte med ett ord berördes den ärliga sakförklaringen… nämligen att en dryg månad tidigare hade myndigheterna stängt en kärnkraftsreaktor i Ringhals. Detta hade naturligtvis minskat el-produktionen, så att vi i den rådande situationen inte längre var självförsörjande.

När journalistiken inte förmår komma med ärliga sakförklaringar, utan väljer ärliga bortförklaringar för att tjäna maktens intressen, har den kritiska granskningen upphört. Journalistiken blir då ett maktens medel, med vilket folket berövas information och faktamässig kunskap. Ett begränsat informationsutbud leder till bristande insikt. Resultatet blir en maktstyrd yttrandefrihet (i brist på ett kritiskt faktaunderlag).

”Den, som ej ser branden för alla lågorna, ger dej kalla handen till plågorna.”