Folktillhörighet | Nyhitkommen repris | Politikens falska väsen | Snälla Sofia

Alltid tredje söndagen i juli.

Underlag för ev. beslut gällande flaggdagar:

24 januari – Erkännandets dag. Skånelands status bekräftas av Nordens regenter i januari 1341. Skåneland blir medlem av UNPO (Unrepresented Nations and Peoples Organization = ”de statslösa nationernas FN”) 24/1 1993.

15 februari – Hågkomstens dag flaggas det till minne av den skåneländska frihetskampens alla offer. Den 15/2 1679 skedde en grym massavrättning av friskyttar. (Hans Severin spetsades.)

17 juni – Samhörighetens dag firas till minne av den stora unionsfreden som tillkom på Lindholmen 17/6 1395.

1:a söndagen i juli – Blekingedagen.    

2:a söndagen i juli – Hallandsdagen. Förr: Hallingasöndan.

3:e söndagen i juli – Skånedagen. Förr: Skåningasöndan.

4:e söndagen i juli – Bornholmsdagen.

24 augusti – Silladagen som förr var den hävdvunna startdagen för skånemarknadens sillahandel.

4 september – Knorredagen då det flaggas till grisens ära och detta djurs stora betydelse för det skåneländska folkhushållet.

10 november Mårtens afton då gåsen hedras på alla sätt och då även med flaggning.

Två grundtankar har varit vägledande vid tillkomsten av förslaget:

a) Det ska finnas en välgrundad anledning till flaggdagen.

b) Flaggdagarna bör ha en vettig spridning under året.

Här följer några kommentarer till det ovan presenterade underlaget: ”Flaggdagar i Skåneland?”

1) Till Erkännandets dag med Skånelands UNPO-inträde kan man även foga resultatet av det minnesvärda mötet i Helsingborg mellan Nordens konungar (Magnus Smek och Valdemar Atterdag). Mötet ägde rum i januari 1341, varvid Skånelands självständiga ställning och dess personalunion med Sverige erkändes och bekräftades. Sverige regerades alltså i union med Skåneland.

2) Hågkomstens dag till erinran av den skåneländska frihetskampens alla offer är naturligtvis en flaggdag som måste finnas. Den 15/2 1658 beslutade Frederik III att ”fredslinjen” skulle följas i de förhandlingar som elva dagar därefter utmynnade i det välbekanta roskildeavtalet, vars resultat för skåneländarnas del kom att kräva stora mängder blod, svett och tårar.    

Efter Hågkomstens dag 15/2 borde det någon gång under april-maj finnas en flaggdag, men något konkret uppslag föreligger ej.

3) Samhörighetens dag är bra att fira datumet 17/6 till minne av den viktiga unionsfreden på Lindholmen anno 1395. Här kan man dessutom få in lite kvinnlighet i form av en drottning. Rent generellt kan man uppmärksamma skåneländskan, både kvinnan och språkvarianterna.

4) Under de fyra första söndagarna i juli borde Skånelands fyra landskap ha sina respektive flaggdagar. Blekingedagen, Hallandsdagen, Skånedagen och Bornholmsdagen infaller under en tid då området gästas av många turister, och då är det extra lämpligt att den skåneländska flaggan ofta blir synlig.

5) Silladagen firas till följd av sillens stora betydelse för/på madabored. 24/8 var förr startdagen för skånemarknadens sillahandel. Dessutom var det just på Bartolomeidagen som man skulle plocka malört till besken. Sill och snaps hör ju ihop.(Genom att förslagsvis fira Samhörighetens dag den 17 juni så ”krockar” den inte med Silladagen.)

I Halland kan två händelser förknippas med Bartolomeidagen: år 1256 brände norrmännen fiskeläget Glommen och 1565 avvisade varbergsborna ett svenskt kapitulationsbrev vilket några dagar senare ledde till Varbergs blodbad.

6)  Knorredagen, dagen med lite extra knorr på, tillägnas grisen. Djuret ifråga brukar ju vid den här tiden på året ha hunnit äta sig riktigt vackert. Att denna dag (4/9) råkar sammanfalla med datumet för Ronneby blodbad, varunder svensken bar sig svinaktigt åt, får kanske betraktas som en ren tillfällighet. Det går alltså att flagga av två anledningar och ”Knorredagen” passar in på båda.

7) Mårtens afton (10/11) firas med anledning av gåsens traditionella inmundigande. Därmed har också de i Gårillen ingående ingredienserna fått sina behöriga flaggdagar om än i omvänd ordning.

Skåneland och dess härader. Makthavares omdöme, att den rödgula korsflaggan är en separatistisk symbol, har hämmat flaggandet. Bornholm var fram till 1660 Skånelands fjärde landskap.

Folktillhörighet

Nyhitkommen repris

Då inom trakternas Skåne:
”Knektebarn” blev en äkta nationalitetsbeteckning
våldsvållad av en mäkta ”nationalitetsbetäckning”.

Nu under takternas måne:
Kulturtolerans blev ett äkta festivaltjafsande
beteendevållat av ett mäkta festivaltafsande.

Politikens falska väsen

Otåld sanning nedvärderas till lögn, medan tåld lögn uppvärderas till sanning.

Snälla Sofia

Skratten var unga då hon lärt att niga,
o’ dagen bara sjå, ty hon var piga.
Hon på en börda bar, okänd var hennes far.
Snälla Sofia. Snälla Sofia.

Fattig på alla vis, fast me’ stark vilja
äkta’ hon en polis, likt en skön lilja,
hon gav sin dotter namn, sedan allt var i hamn.
Snälla Sofia. Snälla Sofia.

Lyckan den for dock bort, ty hennes make
han var av värsta sort, en skamlig krake.
Hon fick snart skilja sej, tålde ej mer galej.
Snälla Sofia. Snälla Sofia.

Ensam me’ tösen sin hon tvangs möd bära,
i skolan var termin fanns nytt att lära.
Dottern hon fann en man, rätt så rik verka’ han.
Snälla Sofia. Snälla Sofia.

Dottern fick fyra barn, o’ ble’ fin fruga,
men mamman nästan skarn, nu ej mer duga.
Sällan hon fick dom se, fastän hon börjat be.
Snälla Sofia. Snälla Sofia.

Lycka fick åter bo i moderns hjärta.
Hon räddas av sin tro, trots all grym smärta.
Me’ många minnen kvar dog hon på gamla da’r.
Snälla Sofia. Snälla Sofia.

Dottern ej sorgen spar. Hon mor ej prisat.
Mor, som hon dyrkat har, men förr ej visat.
”Ja’ har ju älskat dej. Kan du förlåta mej?”
Snälla Sofia. Snälla Sofia.

(Tänkt melodi: Santa Lucia)

66. Yttrandefrihetens ljud mår bäst, då dess bud når flest.

67. Censur är ord i bur.

68. Land skall med lag byggas, och samhället lagligt tryggas.